Fiktion om verkliga händelser

[060420] Att få fakta och fiktion att smälta ihop till en trovärdig enhet. Är vad författaren till denna bok har försökt med. I Truman Capotes fotspår, med klassikern ”Med kallt blod” som förebild (åtminstone tolkar jag förlagets A4:a utskick så) ligger ett verkligt drama till grund för historien. Stenbergafallet i Småland i slutet av 80-talet; där en skogsägare brände ner en massa hus, mördade två personer och lyckades gäcka polisen innan han slutligen greps och dömdes till livstids fängelse.

Redan på 70-talet hade mannen dömts mot sitt nekande för mordbrand. Hans hustru och barn trodde honom då. Men när han åkte fast en andra gång och erkände blev chocken för de anhöriga stor. Ändå valde hustrun till slut att låta mannen komma hem på permissioner.

Nånstans där tar denna historia avstamp. Huvudpersonen Bert Walter i romanen kommer till det lilla fiktiva samhället Askeberga i Småland för att arbeta som konsult åt ett företag. Alla känner alla i trakterna och han dras snart in i gemenskapen via syföreningens julmarknad. Och där träffar han Elisabet, kvinnan vars man är den livstidsdömde mördaren och pyromanen – här i boken döpt till Karl Lindqvist.

Allt mer börjar Bert Walter att intressera sig för Elisabet. Inte bara för hennes livstidsdömde makes och hennes besynnerliga ödes skull, utan även på grund av hennes styrka. Att hon vågar leva kvar i bygden och fortsätta driva traktens största skogsgård och att hon håller huvudet högt som ordförande i kyrkorådet och hembygdsföreningen är något som förbryllar – men även imponerar på – Bert Walter från Malmö.

De drabbade människorna i bygden ser inte med gillande ögon på Berts umgänge med Elisabet. Snart börjar det komma hotelsebrev till pensionatet där han bor. Men känslorna för Elisabet har förvandlats till något mer än bara yrkesmässig nyfikenhet – han bestämmer sig rätt tidigt att skriva en bok om fallet med Elisabet som huvudperson – och när han ligger över hos henne en kväll efter en middag händer det som brukar hända när känslorna är starka.

Problemet är bara att Elisabet tycks ignorera honom sedan. Han får reda på att hon åkt till Köpenhamn på en konferens och han åker själv efter och letar upp hotellet med blommor som uppvaktning men när rumsdörren öppnas står kyrkoherden Bertil Lönnblad där.

Bert känner sig dubbelt sårad eftersom kyrkoherden i Askeberga var den han ”biktade sig” om sin kärlek till Elisabet för. Och kyrkoherden – en modern präst med långt hår – avrådde honom från att känna begär till någon annans hustru.
Men Elisabet har sagt till Bert att hon och maken inte lever som man och hustru längre, trots att han får komma hem på permissioner.

Kyrkoherden själv är formellt gift, om än han inte lever med sin hustru.

Historien tar lite andra vägar än vad verkligheten gjort. Något som författaren svär sig fri mot på försättsbladet: ”Psykopaterna är en berättelse med verklighetsbakgrund. Det dubbelmord och de mordbränder som skildras bygger på verkliga händelser och är korrekta i sak. Dialoger, övrig handling och personteckningar är fiktion.”

Dialogen i denna bok känns dock lite för såsig emellanåt. Det vill säga: författaren har inte varit tillräckligt sträng i sitt urval av repliker. Dessutom har jag väldigt svårt för sammanblandning av presens och imperfekt, som också förekommer.

Men den påhittade storyn kan nog sägas vara trovärdig. Men spänningen förtas ganska snabbt då man förstår åt vilket håll det lutar. Att kalla detta för new journalism ihop med fiktion, som görs på bokens baksida, är att ta i lite för mycket.

Titeln ”Psykopaterna” syftar så vitt jag förstår på att kvinnan – Elisabet – har tendensen att råka ut för män med destruktiva krafter inom sig.

Karl Lindqvist, som Bert Walter träffar en gång i romanhandlingen, är mycket intelligent, charmerande och verbal.
Och det kan ju även präster vara…

Om de verkliga människorna i Stenbergafallet har gett sitt gillande till denna bok vet jag inte. Men det är svårt att tänka sig att en sådan här berättelse skulle gå dem likgiltigt förbi. Trots diktarens rätt att fantisera.

▪ Leif Wilehag

bokomslag
Trygve Bång
Psykopaterna – svartsjukans natt
Förlags AB Gondolin 2006

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: