Ny mansroll med födslovåndor

[070405] Varenda sida i ”Vi som aldrig sa hora” känns som verklighet, som regn och pizzakartonger och cigarettrök, sorg, ensamhet och drömmar om något större. Ronnie Sandahls beskrivningar och dialogen i boken är nästan smärtsamt äkta. Det är hårt och sårbart på samma gång, precis som berättelsen i sig.

Med ett enkelt och poetiskt språk beskriver debutanten Ronnie Sandahl tre barndomsvänners liv i ett Sverige som är nutid så det skriker om det. Jag känner igen killkompisar. Jag känner igen folk jag mött. Jag får känslan av att personerna finns, att de går där utanför mitt fönster.

Vi som aldrig sa hora handlar om Hannes, Kristian och Frippe. De är alla i tjugoårs-åldern och bosatta i Falköping. Hannes har precis återvänt från Stockholms ensamhet, dit han flytt för att komma undan småstadslivet och den brustna kärleken. Flickvänstrassel och minnen mal i honom och över sidorna. Kristian har ätstörningar sedan hans föräldrars skilsmässa och är deprimerad efter pappans självmord. Frippe spelar hård och känslokall men mår dåligt och äter antidepressiva mediciner.

På bokens baksida står ”…en berättelse om killarna som förväntades bli de moderna männen men misslyckades”. Jag håller inte med. ”De moderna männen” är de. Om man med modern menar att de inte helt håller sig inom de traditionella könsrollerna. Huvudpersonen Hannes är mjuk, känslosam och romantisk – och vågar visa det. Trots det blir han beskylld för våldtäkt och hans flickvän tycker att hans kärlek är kvävande. Men jag vet inte om hans sätt att vara är ett misslyckande. Mot bokens slut är han arg och sårad och försöker gå in i en mer aggressiv roll, men jag får inte känslan av att den kommer att fastna. Det kommer att gå bra. Förr eller senare kommer han att hitta någon som älskar det kärleksfulla i honom.

Vi som aldrig sa hora hade kunnat vara en bitter bok. En bok som säger att ”se, vi är de nya känslosamma men det går inte hem hos tjejerna ändå”. Titeln lutar lite åt det hållet, men innehållet i boken fokuserar åt ett annat håll. Det är bok om livet. Om hora/madonna-problematiken absolut, men framförallt om tre unga män och deras syn på världen.

▪ Anna Mattisson