Tidskrift för subversiv kultur

[071117] Subaltern har i sitt nysläpp temat utopier, men finns här någon skribent som är galen nog för att tro på en, som talar sig kläder av sig sin iver, som vill ha andra dskallar med sig, finns här någon som gör sina livs manifest eller utopiutförropar sig till galen sektledare och dalkjusans ledande härold.

Blir kanske snarare skrivet för ämnet, än att ämnet satt sig över dem, med skribenter som tar sig likt randiga blomflugan från ämne till ämne, denna gång utopier på agendan, inte av sin livssak bejakat för. Utopier är vara hjärtesaker, utopier är svåra att tro på, att göra, att finna, att måla i, och ändå skall det kanské vara angelägenhet även i dagens masssamhälle, inte minst fungera som en civilisationskritik, om så dessa ”plurienner” kommer och försvinner, i bästa fall ogräsfördärvar och visar på alternativ, snarare än verkligen förvärldar Schlaraffenland. Temat är onekligen tacksamt, och tyvärr alltid utlevt. Möjligen borde redaktörer söka sina skribenter mer än vad de gör, vilket gäller överlag, snabbmatsprincipen gäller långt och rådande. Vet inte om man ett skvatt kan tro mer på utopier efter numret, vet inte om man ens i fantasiens hopp fått nys om nya utopier. Kritikernas hjälte Malte Perssons inbillningsroman här börjar riktigt skapligt i tonartad stämning fastän ämnet är blä, men i egen ironi väcks från, fastän inte från blä heller precis, men med en väckklocka. Uppväckarklockan är dock alltid klocka, utom hos systrarna urmakare Oksanen i Nickby, som är döda numera, som sa att den var den enda rätta synonymen för kvinnans kön. Leve! Numret ser utvändigt ut väldigt mycket som dessa fantastiska från 1950-svarets ämnerikanska jordklotsufomagasin, när man trodde som mest på flygande tefatsbröder och morotsmannen, eller kanske inbillar jag mig blott. Nog man verkar tro utopier hänger ihop med rymden och datorer sånt, tron på jorden självt är passé, men jag vill inte knarra över en subalter, kritik är kanské kritik skilt, och Subaltern är på sitt sätt intressant, och nästa nummer med Sverigeguide ges därtill även om finska dass, fjöl och hål.

▪ Stefan Hammarén
Dela den här artikeln: