Poesi från Albanien

böcker.vinjett

[120423] Ndue Ukaj (1977) är en albansk–svensk författare, publicist och litteraturkritiker. Han var medarbetare i flera litterära tidsskrifter och redaktör för flera litterära böcker i Albanien.

 

Godo kommer inte

Det regnar, vägen från Irland är oframkomlig
Havet kan inte passeras med små steg, i regniga nätter
När ensamheten sväljer en som jordens sprickor efter jordbävningen
När smärtan har inte tid ens för vetenskaplig förklaring.

Godo kommer inte, det är sent, väntandet har utmatad honom
I en skön sömn, vaggar mina och dina drömmar.
Han kommer inte, varken under Livets Träd eller i teaterns underverk,
Sover förväntningarnas sömn som din tid inte förstår … vår tid.

Du väntar, liksom bruden på den övergivna sängen,
Du drömmer om honom med öppna armar när han ger säcken full av drömmar
Där du sätter dina händer varsamt, som i det vackra håret … du kopplar av där
Och letar din dröm, som sammanflätar genom dina långa fingrar.
Plötsligt ett sting fängslar din kropp, handen flyger från säcken.
Du torkar pannan och förstår att Godo inte kom, och varken hans gåtfulla blick.
Fortfarande är du inte övertygad om att din dröm fördes i en säck.
Den blev för evigt bunden i en knut precis som Godos ankomst.
Som en blixt går du rasande över flodens ord
Som dina steg bland drömmar full av underverk.

Där står tidens beskyddare.
Som gör livets ljud i drömmen om förväntningen.
Och främjar en förhoppning om att Godo ändå kommer.

Nej, Godo kommer inte, nej …!
Du gråter, gråter så förtvivlad att tårarna gjorde en bäck
Mellan ditt kindben och flöden utan gräns.
nar hjärtslagen känns som främlingens steg
När ilskan knackar i den svarta natten.
även Godo skulle kunna trilla och skada sig illa.

Godo kommer

Sluta gråta ständigt, Godo kommer
Stormen har slutat, vägen från Irland är öppen
Han har lindrat den oroliga synen och Akilles ilska
Även bröstsmärtan har läkt.
Han kommer under Livets Träd.
Där du har skapat väntnings boet
Med ett träsk av önskemål bundna i rem.
Godo kommer med havets musik full av tystnad.
Ditt väntande har gett honom mod,
Han kommer med säcken full av gåtor,
I närheten av det ruttna Trädet

Väntar du och lägger ditt skakande händer
Så att ironin biter den ändlösa väntan.
Och de ord som förändrade form varje morgon.

Ditt gröna öga litar inte på tiden, väntandet eller hans ankomst.
Med blad av träd frögrenar du kronans seger. Vilken glädje.

Med minskade förhoppningar tills det förlorade förtroendet, upplöser seendet
Och korsar genom floden rasande utan att bli igenkänd.
Plötsligt du återvänder.
Du sitter i närheten av Trädet med din lysande arga blick
Där de vita lamporna sväljer hemlängtans ögonblick.
Du sparar väntandets nostalgi. Hjärtats steg.

Genom de trötta fingrarna räknar teaterns absurditeter
Med nakna skådespelare i närheten vilken
Åskådarna har spridits genom meridianernas död.
I väntan på Godo.
Och rädslan från ormen på det ruttna Trädet,
Som piskar utan att stanna.

Alltså, Godo kommer, ditt väntande har gjort honom modig.
Vid Livets Träd
Med skådespelarnas grupp för att bygga teaterns frälsning för dig.
Och tiden för väntandet som håller tills han kommer.

Godo kom

Det är natt, stormen slutar inte
Din våta kropp skakar av det kraftiga regnet
Under Livets Träd i väntan på Godo.
Väntandet har förvandlat dig till en modern staty.
Dar livets bo har nattens kråkor och ensamma fåglar.

Din ensamhet drar sig som en bundet orm
Mellan vilka det giftiga tungan kommer igenom
Plötsligt hörs en kraftig knackning, du hör det inte.
Dina öron är stängda av maskar som klättrar över din kropp.
Som den gamla mannen framför Lagens Dörr i Franc Kafkas berättelse.
Väntar på att komma in i Lagens mysterier, förlåt, jag menade Godos mysterier.
För att förstå det absurda mysteriet i lika värde
Med de omänskliga.
Min Gud,
Godo kom, med sin förvirrande blick och hans slitna säck,
Med förlorade önskemål under den långa vägen tillbaka
Under Livets Träd där du väntade i en oändlighet.

Du kände inte igen honom,
Han kom med ett annat ansikte som du aldrig föreställt dig.
Med det trötta röstet du aldrig hade hört,
Med det oroliga synen som du aldrig hade sett.
Förtvivlan förbluffar ditt kroppen. Maskarna stampar i jorden
Från din kroppen som omvandlas till väntande.

Förtvivlad grep du det bortskämda huvudet och krossade igenom hans säck
Medan du söker dina torkade drömmar precis som höstens blad
Genom vilka de berusade fötterna går
Och dina tårar började falla genom dina kinder, din hals
Du hoppade i de förtvivlade armarna
Väntade på honom precis som bruden väntar på brudgummen i den övergivna sängen,

Medan du drömde med öppna armar för att få säcken full av drömmar
Nar han lägger dina händer varsamt, som i det vackra håret… du kopplar av där

Och letar din dröm, som sammanflätar genom dina långa fingrar

Och torkar din panna och du förstår att Godo kom och din väntan förblev en ändlös väntan.

▪ Ndue Ukaj

Ndue Ukaj har också varit ledare för tidskriften om konst, kultur och samhälle, ”Identity”, som publicerades i Pristina. Ukaj ingår i flera antologier av poesi, i albanska och andra språk. Han har publicerat fyra böcker på albanska, engelska och spanska. Hans dikter och texter har översatts till engelska, spanska, italienska, rumänska, finska och svenska. Hans poesi blev prisbelönt i nationella och internationella litterära priser. Som t.ex. med boken ”Godo kommer inte” fick priset för bästa diktsamling 2011 i Kosovo.

Taggar
Kategorier
Dela den här artikeln: