Åsiktsklyfta i den regionala politiken

[140217] Den regionala demokratin i Sverige har med förlov sagt stora utmaningar framför sig. Medborgarnas kunskap om vad regionpolitiken handlar om är låg. Man är okunnig om vilka regionpolitikerna är och vad partierna står. I massmedia får regionpolitiken mycket litet utrymme.

Och om väljarnas kunskaper om alternativen i regionpolitiken brister kan man frukta att de regionala valen fungerar dåligt som en översättning av folkviljan i regionala frågor.

Att väljarnas åsikter bör avspeglas hos deras valda företrädare betraktas av de flesta som ett viktigt värde i den svenska representativa demokratin. Åsiktsöverensstämmelsen mellan riksdagsledamöter och medborgare undersöks regelbundet, och enskilda studier har analyserat hur det ser ut i kommunerna.  Vi vet från dessa studier att politiker ibland har andra åsikter än sina väljare – och att politiker är generellt lite mer radikala och har mer bestämda uppfattningar.

Men studier av åsiktsöverensstämmelsen i regionpolitiken har hittills lyst med sin frånvaro.  Ett skäl till det är att en sådan analys kräver en sällsynt uppsättning data, med enkätundersökningar som samtidigt riktar sig till medborgare och regionpolitiker. Jag har haft möjligheten att göra en sådan analys i Västra Götaland med hjälp av Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen och den västsvenska SOM-undersökningen från 2012. I min studie har jag fokuserat på en av de mest brännande frågorna i regionpolitiken: synen på vinster i vården. Frågan som ställdes i båda undersökningarna var formulerad som ett förslag som politiker och medborgare fick ta ställning till. Förlaget löd: ”Förhindra företag med vinstsyfte att driva sjukhus.”

Vi vet sedan tidigare att svenska väljare generellt är skeptiska till privatiseringsreformer och vinster i välfärden, och det visade sig även vara fallet i Västra Götaland. En klar majoritet av västragötalänningarna är positiva till att förhindra vinstdrivna sjukhus. Men var står politikerna i denna fråga?

Figur: Åsiktsöverensstämmelse mellan medborgare och politiker i Västra Götaland 2012 efter parti: Inställning till förslaget ”Förhindra företag med vinstsyfte att driva sjukhus” (medelvärden 0–100)

tabell

Kommentar: I figuren jämförs medborgare, kommun- och regionfullmäktigeledamöter, samtliga från Västra Götaland 2012, med avseende på inställning till vinster i sjukvården. Figuren illustrerar hur medborgare som sympatiserar med ett visst parti förhåller sig till politiker som representerar detta parti. 

Det visar sig att skillnaderna mellan regionpolitikernas och väljarnas åsikter om vinster i vården är påfallande stora. Störst är skillnaderna i de borgerliga partierna. Även de borgerliga väljarna är nämligen överlag kritiska till vinster i vården. De borgerliga politikerna är däremot mycket positiva – och därmed negativa till att motverka vinstdrivna sjukhus. Det visar sig till och med att borgerliga väljare i denna fråga står närmare Vänsterpartiets politiker än politikerna i de partier de själva sympatiserar med. Och då står vänsterpartistiska regionpolitiker så långt till vänster man kan komma i denna fråga.

Även de rödgröna partierna skiljer sig från sina väljare i frågan om vinster i vården. Socialdemokratiska och vänsterpartistiska politiker står till vänster, och miljöpartistiska politiker står till höger, om sina väljare. Skillnaderna är dock inte lika stora som bland de borgerliga partierna. Rörande de rödgröna kan vi för övrigt också notera att miljöpartistiska väljare står något till vänster om socialdemokratiska väljare i denna fråga medan miljöpartistiska politiker står klart till höger om Socialdemokraterna.

Åsiktsöverenstämmelsen mellan väljare och valda är som störst hos Sverigedemokraterna. En rimlig tolkning av detta resultat är att väljare och politiker inte sympatiserar med Sverigedemokraterna på grund av partiets position i privatiseringsfrågan. Därför ligger medelvärdet bland partiets väljare och politiker på ungefär samma position som den genomsnittlige väljaren, och spridningen inom partiet liknar den som råder i väljarkåren generellt.

Hur ska man då värdera de stora åsiktsskillnaderna i regionpolitiken – är de ett demokratiskt problem? Somliga skulle svara nej på den frågan. Om man har ett elitistiskt perspektiv är det inte konstigt om politiker har andra åsikter än sina väljare. Politiker är enligt detta synsätt opinionsbildare som påverkar väljarnas åsikter, och folkviljan förverkligas ibland genom att politikerna övertygar väljarna om att den förda politiken är bra. Men i detta fall visar det sig att åsiktsöverenstämmelsen försämras i Västra Götaland över tid. Där politikerna de senaste åren har haft stabila uppfattningar, eller till och med har gått något till höger, så har väljarna gått till vänster. Det finns således inga tecken på elitstyrd opinion i Västragötalandsregionen.

Och för den som anser att åsiktsrepresentativitet är ett viktigt demokratiskt värde är situationen i Västra Götaland bekymmersam. Det är inte särskilt anmärkningsvärt att politiker och väljare har lite olika åsikter, eller att borgerliga partier är mer positiva till privatisering än sina väljare. Men att skillnaderna är så här stora är mycket ovanligt. Det är dessutom förvånande med tanke på hur strategiska partierna normalt är. Partierna gör idag egna undersökningar för att ta reda på vad väljarna anser i olika frågor, och de arbetar hårt för att utforma löften och förslag som de vet lockar väljare. I Västra Götaland finns dessutom de årliga västsvenska SOM-undersökningarna som ger politikerna en unik kunskap om vad västragötalänningarna tycker i regionpolitikens frågor.

Bristande åsiktsöverensstämmelse kan därmed läggas till regionpolitikens många utmaningar. Om regionpolitikerna vill stärka den regionala demokratins legitimitet är det dags att erkänna den stora åsiktsklyftan mellan väljare och valda i den centrala frågan om vinster i vården, och förhålla sig till den. Antingen genom att anpassa politiken efter medborgarnas vilja – eller genom att påverka medborgarna med kraftfull opinionsbildning.

▪ David Karlsson

David Karlsson är docent i offentlig förvaltning, Förvaltningshögskolan Göteborgs universitet.

Krönikan bygger på kapitlet ”Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken” i Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red): En region för alla? Medborgare, människor och medier i Västsverige. SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Länk till kapitlet som pdf-fil

 

 

 

 

Kategorier
Dela den här artikeln: