Plågsam läsning om Auschwitz

Bokomslag

[150428] Det är sjuttio år sedan andra världskriget avslutades. Då uppenbarades också i sin fulla vidd de groteska grymheter som begåtts i de nazityska koncentrationslägren.

Förintelsen är och förblir den starkaste appell till upprätthållandet av det civiliserade och humanistiskt orienterade samhället som historien avsatt. Till sjuttioårsminnet kommer en del ny litteratur både om kriget och om Förintelsen. Historikern Artur Szulc uppmärksammar i sin bok I skuggan av Auschwitz hur förintelselägrens praktik växte fram i den lägerarkipelag som tyskarna tidigt under kriget började inrätta framför allt i Polen.

Artur Szulc visar hur två inslag i den tyska krigs- och folkmordspolitiken kom att samvariera. Koncentrationsläger inrättades för att inkapacitera fångar av olika slag medan samtidigt massmorden började genomföras med alltmer tydlig avsikt att förinta den judiska befolkningen. Det är värt att påpeka att det systematiska mördandet av judar började tidigt under kriget men fick en tydlig avsiktsförklaring vid Wannseekonferensen år 1942, vilken ibland felaktigt anses utgöra startpunkten för massdödandet, den så kallade slutliga lösningen.

I krigets tidigare skede sköts fångar och lades i massgravar. Ofta tvingades de ner i gravarna och fick lägga sig ovanpå varven av redan skjutna innan de själva sköts. Den här metoden tog militär personal i anspråk, den var blodig och tidskrävande. Så småningom när sommarvärmen kom jäste massgravarna och lukten från de döda spred sig och det gick inte att dölja vad som skett.  För att slippa skjutandet började lastbilar med stora lufttäta skåp på flaken användas för att gasa ihjäl fångar, först med buteljerad kolmonoxid, sedan genom att bilens avgaser leddes in i botten av lastutrymmet, vilket också ledde till döden genom kolmonoxidförgiftning.

De uppjästa massgravarna öppnades och en stor apparat för att bränna liken sattes igång. Man experimenterade med olika slags anordningar för att få elden effektiv nog att förbränna liken. Så småningom hade man i läger som Stutthof och Chelmno kommit dithän att modellen för hur de stora förintelselägren som Auschwitz skulle fungera utformats. Då hade man också i allt högre utsträckning ersatt kolmonoxiden med cyanvätegas. Från hela den europeiska kontinenten rullade tågen lastade med människor mot lägren, det största brottet i mänsklighetens historia hade fått sin logistiska utformning.

Artur Szulc beskriver den groteska charaden när fångarna kom till lägren och sorterades utmed tågen innan de flesta tvingades vidare till gaskammaren. Hur det här gick till är sedan länge känt, men jag tycker ändå att Artur Szulc förmedlar innebörden av denna enorma tragedi på ett sätt som gör den på nytt djupt gripande. Den oerhörda sorg som föräldrar måste ha känt när de tvingats ta med sina små barn in i gaskammaren, den fruktansvärda upplevelsen av att vara glömd och sviken av världen som de som en tid levde i lägren måste ha haft, ja, det får inte glömmas.

En intressant aspekt på Förintelsen är den ofta omdiskuterade frågan om vad omvärlden kände till. Hade man i till exempel England och USA en klar bild av vad som pågick. Artur Szulc diskuterar detta, och kan visa hur en polsk kurir, Jan Karski, år 1942, informerades av judiska ledare om utrotningspolitiken. Han förmedlade informationen till den polska exilledningen i London och senare till en företrädare för den amerikanska regeringen. Att judar mördades tvivlade ingen på, men skalan och metoderna var det svårare att få folk att sätta tilltro till. Frågan är också om mer kunde gjorts utifrån för att rädda judar på olika håll i Europa. Det kunde gjorts mer, det tycks stå klart. Man ska heller inte glömma att antisemitismen var utbredd och att likgiltigheten inför judarnas öde också kunde vara det.

Man kan kanske känna viss tveksamhet till om det behövs mer litteratur om Förintelsen, som redan är så väldokumenterad i all sin tragik. Men det behövs påminnelser om vad människan är i stånd till och hur illa det kan gå om fanatism och rasism får gripa omkring sig. I skuggan av Auschwitz är ett värdefullt bidrag till den diskussionen.

▪ Christian Swalander

BokomslagArtur Szulc
I skuggan av Auschwitz
Historiska media 2015

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: