Konsten att vrida Europa in och ut

[150609] Europaforskningen har många olika ansikten och det finns ingen konsensus kring vilka ämnen den kan och ska omfatta. Tack vare att den är ett förhållandevis nytt fenomen, så är den i ständig utveckling.

En spännande faktor är att det finns en dynamisk växelverkan mellan forskning och samhälle. Forskningens roll är inte begränsad till att kartlägga och analysera, den bidrar även till opinionsbildning och formar samhällsdiskursen. Likaså speglas samhälleliga idéer och uppfattningar i forskningen och definierar till en viss grad formen som denna forskning bedrivs i.

En nyligen färdigställd kartläggning vid Centrum för Europaforskning vid Göteborgs Universitet visar att tvärvetenskaplig forskning om Europafrågor skiljer sig avsevärt åt mellan olika delar av världen när det gäller vilka discipliner som forskningen bedrivs inom och vilken ämnesmässig inriktning den har.

Många forskningscentra och institut runtom i Europa ägnar sig åt Europaforskning från ett samhällsvetenskapligt och/eller rättsligt perspektiv – och då särskilt inom Statsvetenskap, Ekonomi, Juridik – och Sociologi. Forskning om europeisk historia, samt språk och kultur är ofta inriktad på t.ex. ett geografiskt område eller en språkfamilj. Insider-perspektivet inom Europaforskningen fokuserar på skillnader mellan olika europeiska kulturer, regioner och språk snarare än likheter och gemensamheter som förenar och omfattar hela Europa.

Det finns relativt få integrerade centra som sammanfogar forskning om EU:s politiska och juridiska aspekter med Europaforskning ur ett bredare humanvetenskapligt perspektiv. Resultaten tyder även på att den samhällsvetenskapliga tyngdpunkten är som störst i EU:s ursprungliga medlemsländer i västra delen av kontinenten. Den ämnesmässigt begränsade Europaforskningen i Europa har en lång tradition inom flera ämnen, medan tvärvetenskaplig forskning främst har utvecklats under de senaste 30-40 åren. Inom Europa, och särskilt inom EU, etablerades de flesta centrumen i samband med nationella diskussioner om EU-medlemskap. Det kan tolkas som en av anledningarna till att det läggs så pass stor vikt vid politiska och rättsliga frågor, som ju i den situationen blir aktuella och omdiskuterade.

I Nordamerika är Europaforskningen starkt utvecklad och har lång tradition. Den präglas av en mycket bred helhetssyn på Europa. Samhällsvetenskapliga ämnen kombineras ofta med humanvetenskaplig forskning om europeisk kultur och språk samt även inom naturvetenskapliga och tekniska discipliner. Europaforskningen är alltså spridd på en mycket större bredd av discipliner samtidigt som utformningen av forskningscentra vittnar om en mer enhetlig syn på Europa. Det ”Europeiska” ses som helhet som bildar en kontrast till omvärlden, och då särskilt till det ”Amerikanska”. Jämförelsen mellan det som uppfattas som distinkt europeiskt respektive icke-europeiskt präglar outsider-perspektivet inom Europaforskningen.

Vid vissa centrum i USA har ämnesmässigt bred Europaforskning bedrivits sedan 1940-talet. Somliga centra etablerades alltså flera år innan grunden till integrationsprocessen som formade dagens EU lades genom inrättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. Dessa skillnader kan ses som illustration till förekommande stora skillnader inom Europaforskningen när man studerat Europa inifrån eller utifrån.

Enhetstanken inifrån, alltså bland Europaforskningscentra i Europa, är koncentrerad till de juridiska och politiska kopplingar som EU innebär, medan angreppssättet utifrån, och då främst från en nordamerikansk synvinkel, även väger in en gemenskap i kulturell bemärkelse.

Mitt emellan den enhetliga helhetssynen utifrån och den differentierade bilden inifrån finns en Europaforskning i en gråzon av stater med en kluven syn på Europa. Det mest uppenbara exemplet är Storbritannien, som skiljer sig åt ifrån många andra Europeiska länder genom att den politiska debatten ofta innehåller ett ”outsider-perspektiv” och genom att många olika discipliner redan tidigt kom att inkluderas i Europaforskningen. Det är intressant att notera hur den ambivalens som präglat Storbritanniens inställning till EU även reflekteras i den ämnesmässiga organiseringen av Europaforskningen.

Med diskussionerna om en möjlig ”Brexit”, alltså ett brittiskt utträde ur EU, och den utlovade folkomröstningen i åtanke, så kommer det att bli mycket intressant att följa utvecklingen kring vilken påverkan politiska transformationer kommer att ha på utformningen av Europaforskningen i Storbritannien. Kommer ”outsider”-perspektivet stärkas eller kommer den nutida mittemellan-positionen dröja kvar? Och under vilka förutsättningar är det tänkbart att ”insider”-perspektivet kommer att tillta?

Delvis likt Storbritannien befinner sig även Sverige i periferin, och den disciplinära utformningen av Europaforskningen (Fokus på samhällsvetenskap, men humaniora etc. inkluderas) tyder på en kluven självbild i relation till Europa. Den svenska Europaforskningen motsvarar med andra ord varken det kontinentala ”insider”-perspektivet eller synen utifrån som råder på andra sidan Atlanten.

Dessa exempel pekar på att forskningsvärlden inte bara är intressant när det gäller forskningsresultat, utan även i sig självt. I det här fallet avslöjar forskningsvärldens organisering mycket om samhälleliga idéer och föreställningar om Europa som både tar skepnad i akademin och kan påverka forskningens nutida och framtida utformning.

▪ Lena Caspers

lena3.150pxLena Caspers är student från Tyskland och studerar på mastersprogrammet hos Centrum för europaforskning i Göteborg.

Kategorier
Dela den här artikeln: