[151002] 
Backa Teater har inlett hösten med en lek med namn och identitet, som har goda förutsättningar att utvecklas i interaktion med publiken. Vilka, om ens några, tankar ägnar man det förnamn man fått och varför. Den här charmiga föreställningen kan väcka frågor och riva gränser.
Ja, vad betyder namnet för ens identitet? Ett av de mer avgörande namn någon gett sig ut för att ha är väl mytens Odysseus, som klarar sig levande ur Polyfemos grotta genom att påstå sig heta Ingen, fast på grekiska då. Den kopplingen tydliggör nu inte skådespelaren Ibrahim Faal, när han skämtande byter namn till Ingenting. Men det ger varje lärare en cliffhanger att återknyta till i klassrummet för en naturlig ingång till en av världslitteraturens äldsta och främsta berättelser.
Ämnet för denna lilla föreställning för de yngsta skolbarnen kan annars tyckas lite oväsentlig i oroliga tider som nu. Men föreställningen har fått mig på många tankar om vad ett namn kan innebära, inte minst i syfte att skapa kontakt. I färgsprakande kostymer intar fem av Backas skådespelare scengolvet, likt artister på en cirkusarena runt vilken publiken sitter och därefter är tempot högt. Med leken ”Under hökens vingar – Vilken färg!” blir vi varse att allas kostymer innehåller alla de efterfrågade färgerna. En fest bara att betrakta dem och den glädje som dess bärare agerar med både kroppsligt och språkligt. Malin Holgersson har tidigare skrivit pjäsen Krimradio för Backa Teater och Vem bestämmer över Angered för Angereds teater, om tunga ämnen som narkotika och demokrati. Det här handlar om att på sätt som alla förstår hitta kontaktvägar och se kulturella skillnader i namnbruk. Hökens val av färg byts mot namn och ingen heter samma, bara Ulf och Ylva får förstå att deras båda namn betyder varg.
Det är inte många i publiken som räcker upp handen på frågan om de är missnöjda med sitt namn och skulle vilja byta. Men om inte förr så lär det nu bli mången förälder som får frågan varför de givit sitt barn just det namnet. Påståendet som kastas ut, att Mohammed numera är det vanligaste förnamnet bland pojkar, är en sanning med modifikation, noterar jag när jag studerat listorna över de vanligaste namnen på nätet. Så långt tycks sant att det är världens vanligaste, men i Sverige ligger det ännu på 44e plats med övervikt för Malmö där det 2014 var det andra vanligaste namnet för nyfödda. I Sverigetoppen låg enligt SCB föra året Lucas, William och Oscar medan vanligaste flicknamn var Elsa Alice och Maja.
