Maten och moralen på samma bord

böcker.vinjett

[160109] Förra våren inleddes på regeringens initiativ arbetet med en livsmedelsstrategi för Sverige. Som processledare utsågs tidigare jordbruksministern Annika Åhnberg. Avsikten är att ett förslag till livsmedelsstrategi ska läggas fram i riksdagen under våren i år.

Det här är bakgrunden till att Lantbrukarnas riksförbund (LRF) nu ger ut en bok där expertsynpunkter och politiska ståndpunkter när det gäller den svenska livsmedelsproduktionen presenteras.

Under de senaste åren har det i medierna framtonat en allvarlig kris för livsmedelsproduktionen, tydligast manifesterad i hur mjölkbönder i stort antal drivs från gård och grund till följd av extremt pressade ersättningar för mjölken. Det hade varit på sin plats med en entydig reaktion på den här krisen i boken, men det förefaller inte ens som om man är särskilt villig att alls tala om en kris, än mindre föreslå åtgärder som skulle betyda någon form av ingrepp i marknadsekonomin. Tydligast när det gäller att beskriva krisen är Jan Wärnbäck, talesperson i jordbruksfrågor i WWF. Han pekar på den bisarra situation som råder när små företagare som bönderna betraktas som fria aktörer på en marknad medan samma marknad när det gäller förädling, distribution och försäljning domineras av ett fåtal stora företag, som alltså utgör ett oligopol.

Det hade varit intressant att ta del av vad nuvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht har för tankar om hur det här problemet ska lösas. I likhet med de borgerliga politiker som medverkar, bland andra Centerns partiledare Annie Lööf och Moderaternas jordbrukspolitiske talesperson i riksdagen Ulf Berg, förespråkar han marknadslösningar där de svenska jordbruksprodukternas unika kvaliteter som låg användning av bekämpningsmedel och antibiotika tillsammans med hög etisk standard på djurskyddet ska kunna användas som konkurrensmedel på den internationella marknaden.

Ulf Berg skiljer ut sig genom att jämföra en utvidgad gårdsförsäljning av jordbruksprodukter med hur mikrobryggerier varit framgångsrika med egen försäljning. Han vill också minska krånglet i livsmedelshanteringen genom att avskaffa veterinärbesiktningen av alla slaktdjur. Sammantaget visar boken att det bland politiker finns en stark övertygelse om att bonden i första hand måste stärkas i sin kapacitet som företagare.

Både bland experter och politiker råder tillförsikt när det gäller den svenska livsmedelsproduktionens fortlevnad och inneboende konkurrenskraft också internationellt. Dess positiva värden bör motivera dess relativt sett högre pris och det är en viktig uppgift för politiker att främja exporten av jordbruksprodukter. För Sveriges del betyder det att så kallade ekosystemtjänster som ett rikt djur- och växtliv främjas och att det levande landskapet kan bevaras. Men som Jens Holm från Vänsterpartiet påpekar så är det inte alls så gott och väl inom produktionen som en del idylliker vill göra gällande. Bland annat förekommer till följd av storföretagens dominans mycket långa och plågsamma transporter av slaktdjur.

Stefan Edman, denne okuvlige och kunskapsrike optimist som naturligtvis borde varit landsbygdsminister i stället för Sven-Erik Bucht, pekar på den priskonkurrens som uppkommit genom att tyska, danska och nederländska grisuppfödare dumpar sitt överskott på den svenska marknaden när Ryssland för att skydda sin produktion stängt sina gränser. Naturligvis, skriver Edman, borde Sverige kunna skydda sig med tullar mot den typen av konkurrens från uppfödare som inte alls omfattas av de stränga djurhållningsregler som gäller i Sverige. Men det sätter EU stopp för. Som alltför ofta snubblar unionen på sina egna fötter när den till varje pris ska slå vakt om en alltmer spöklik frihet.

Som miljöpartiets representant i boken skriver Isabella Lövin, biståndsminister i den regering som i vår alltså ska lägga fram förslaget om en livsmedelsstrategi. På ett helt annat sätt än övriga medverkande fäster hon uppmärksamheten vid de globala frågorna, där en för livsmedelsproduktionen mycket viktig problematik är hur kvinnorna brukar jorden medan männen äger den. Stöd till kvinnors ägande av jord hör till de frågor som också i en svensk livsmedelsstrategi bör ägnas uppmärksamhet. Dit hör också ett fortsatt internationellt arbete med konventioner som skyddar lokala fiskares rätt till sina vatten och unika biotoper som nu utarmas till exempel genom sojaodling för att förse i-länder med djurfoder eller odling av oljepalmer till den transnationella livsmedelsindustrin.

Maten och moralen erbjuder en intressant inblick i livsmedelsförsörjningens problem och möjligheter. En del överlappande resonemang har inte varit möjliga att undvika, det får man ta. Sedan är en annan fråga vilket politiskt utrymme den här debatten kan tänkas få i den situation som uppkommit i flyktingkrisens spår under det år arbetet med strategin pågått.

▪ Christian Swalander

BokomslagRedaktör: Christer Isaksson
Maten och moralen
Ekerlids förlag 2015

 

Kategorier
Dela den här artikeln: