Hon gav världen Linggymnastiken

[160222] Idrottshistorien handlade från början om manliga lekar och prestationer. Pehr Henrik Lings skapelse GCI, Gymnastiska Centralinstitutet (senare GIH), var inget undantag. Men redan 1864 öppnades utbildningen för kvinnor. Det är på sin plats att lyfta fram de kvinnliga pionjärerna.

Vid mitten av 1800-talet var fysisk aktivitet tätt sammanlänkad med de växande nationella projekten. Bland de tyska smårikena användes gymnastik (kallad turn) för att moraliskt stärka borgarnas kamp för att skapa ett enat Tyskland. Danskarna inspirerades av tyskarna men mejslade ut en gymnastik av eget slag. Vår egen PH Ling lät sig inspireras av både tyskar och danskar för att skapa ännu en variant av gymnastik. Här blev det linggymnastik, som snabbt kom att planteras in i folkskolan. Både pojkar och flickor fick ta del av dessa gymnastiklektioner.

Linggymnastiken bars upp av fyra ben; pedagogisk, militär, medicinsk och estetisk. Den breda grunden för gymnastiken gjorde att linggymnastiken lyckades göra inbrytningar i flera andra länder. I Sverige liksom  i de flesta andra länder var det vid mitten av 1800-talet gymnastik som dominerade det fysiska danandet av elever och ungdomar. Från mitten av 1800-talet blev sport och konkurrensidrott en alltmer populär fritidssyssla. Den moderna sporten kom huvudsakligen från Storbritannien, som var ledande kapitalistiskt land. Sport utövades på de privata skolorna men inte på folkskolorna. Där fanns ingen obligatorisk fysisk fostran.

Kvinnans ställning var svagare än mannens i samhället. Det förklarar också varför kvinnor som bidragit till samhällsutvecklingen ständigt har förtigits. Men ibland ger slumpen en bidragande hand till upptäckten av intressanta kvinnors bidrag till historien. Birgitta Wistrand, som skrivit denna bok, var ordförande i Apelrydskolan och noterade att skolbyggnaden en gång tillhört Martina Bergman Österberg. Inför skolans 100-årsjubileum började bokens författare att göra research om  Österberg, som visade sig ha varit en pionjär för att sprida linggymnastiken till England.

Martina Bergman (hennes namn som ogift) tog studenten som privatist men det var inget tvång för att bli antagen till studier på GCI. Hon blev antagen och gick ut med högsta betyg 1881. Året därpå flyttade hon till England, där möjligheterna att försörja sig med hennes utbildning var större än i Sverige för en kvinna. Där undervisade hon främst fattiga skolbarn och deras lärare i Lings friskgymnastik. Med offentliga gymnastikuppvisningar väcktes intresset så sakteliga hos engelsmännen och den lingska gymnastiken blev alltmer accepterad.

Från början arbetade Martina Bergman Österberg (gift 1886) med skolbarn som hon bedömde inte hade full ork för lyckade uppvisningar. Hon skiftade därför intresset mot över- och medelklassens döttrar. Samtidigt låter hon den moderna engelska idrotten bli en del av undervisningen – som även syftade till att bli lärare. Det definitiva genombrottet för hennes undervisning blev en ”öppen demonstration” 1991. Flickornas klädsel, kallad gymslip, bidrog säkert till uppståndelsen. Klänningen slutade alldeles nedanför knäna, men försvarades med att den var ändamålsenlig för gymnastik och sport.

Strax före Första världskriget hade mer än 300 skolor egna program med gymnastik enligt den svenska modellen och än fler skolor använde sig av svenska redskap. Samtliga colleges och flickskolor i England och Skottland följde också det svenska systemet. Allt resultatet av en enastående karriär som inte hade varit möjlig i Sverige, där verksamheten var strängt knuten till Lings traditioner.

Martina Bergman Österberg var både aktad och fruktad av sina elever, en kanske vanlig personlighet bland alla som brinner för saken men inte helt ser människan? Sin självständighet visade hon även genom att hon hela tiden som gift i huvudsak bodde ensam i England, medan maken Edvin arbetade och bodde i Sverige. Skulle de bo tillsammans skulle det ha skett till priset att någon skulle få sämre jobb och lägre lön, inte minst gällde detta för Martina. Under sin aktiva lärarepok förvärvade hon flera fastigheter både i Sverige och England. Apelryds gård donerade hon till Fredrika Bremer Förbundet, idag internatgymnasium. Varifrån pengarna kom till alla dessa byggnader förtäljer inte historien.

▪ Christer Wigerfelt

BokomslagBirgitta Wistrand
Martina Bergman Österberg. Svenskan som satte Linggymnastiken på världskartan
Ekerlids förlag 2016

Dela den här artikeln: