Inträngande om kodknäckaren Turing

Bokomslag

[160417] Andrew Hodges monumentala biografi över Alan Turing utkom i Storbritannien redan 1983 och har först nu blivit tillgänglig på svenska. Det går att förstå, utgivningen måste ha krävt en översättarinsats långt utöver det vanliga, så det känns rätt och rimligt att så här inledningsvis rikta en tacksam uppmärksamhet mot Jim Jakobsson och Roland Poirier Martinsson. De har gjort ett imponerande arbete.

Alan Turing var vid sin död 1954 en utanför akademiska matematikerkretsar okänd person. Han var bara 42 år när han dog, och den insats som långt senare gör honom till en av 1900-talets mest legendariska forskare och innovatörer hade skett i största hemlighet, arbetet med att dechiffrera det tyska kodsystemet och därmed öppna större delen av den tyska signalkommunikationen med alla dess implikationer för de militära operationerna för den brittiska underrättelsetjänsten.

Denna insats var givetvis av närmast ofattbart stor betydelse. Den utfördes av Alan Turing och några andra framstående matematiker och logiker vid den institution som sedan också den blev legendarisk, Bletchley Park. Det som utmärkte Turing framför de andra var hans avancerade tänkande kring hur det matematiska teckensystemet skulle på ett meningsfullt sätt kunna integreras med ett maskinellt system. Hans avhandling, On Computable Numbers, hade denna tillämpning i sikte och var ett viktigt steg på vägen mot det som vi i dag kallar datorer och som blivit grundläggande för levnadsvillkoren i det moderna samhället.

Bokens författare Andrew Hodges är själv forskare inom matematisk fysik och har alltså en långt driven specialistkunskap när det gäller de teoretiska reflexionerna bakom Alan Turings slutsatser och innovativa idéer. Han delar dessutom den homosexuella läggning som skulle få en ödesdiger betydelse för Turing och har framträtt som en engagerad förespråkare för sexuellt likaberättigande i det konservativa England, där viss särlagstiftning fortfarande finns kvar. Det måste sägas att Hodges djupa kunskaper som förvisso är en stor tillgång för boken också innebär att en icke matematiskt bevandrad läsare kan få vissa bekymmer. Trots, det måste också sägas, en långt driven förklaringsvilja hos författaren och en frikostig notapparat kompletterad med kunniga översättarkommentarer.

Alan Turings far var en av de tusentals tjänstemän som administrerade det brittiska imperiet. Han fick inte riktigt till den toppkarriär som han hoppats på och som förde många av hans kolleger till höga titlar och stora inkomster. Han pensionerade sig i Frankrike, vilket var ekonomiskt fördelaktigt eftersom han slapp skatta i England. Alan fick sin utbildning vid bra skolor, dock inte vid de allra bästa och dyraste.

Hans begåvning och ett elaborerat stipendiesystem förde honom så småningom till Cambridge där han fick sin grundläggande vetenskapiga skolning. Bland lärarna i filosofi fanns Ludwig Wittgenstein, som Alan Turing diskuterade principiella logiska problem med. Han fick möjlighet att fortsätta studierna och inleda sin forskarkarriär vid Princeton i USA, där han blev Procterstipendiat, vilket innebar att Cambridge finansierade hans studier där.

Det är väl sannolikt att Turing om inte kriget kommit skulle vandra vidare i den akademiska karriären och bli professor antingen i Cambridge eller vid Princeton. Men när det började bli uppenbart att kriget var oundvikligt började det också bli uppenbart att den engelska krigsmakten i fråga om kryptering, dechiffrering och signalspaning befann sig på 1800-talsnivå. Alltmedan det i Tyskland försiggått en intensiv utveckling på området. Men inte bara där, den polska forskningen på området var också långt framme, och de första viktiga analyserna av funktionssätten hos de berömda tyska chiffreringsmaskinerna med beteckningen Enigma gjordes där.

Andrew Hodges berättar detaljerat om de teoretiska och tekniska förutsättningarna för maskinerna, och hur de sedan konstruerades och fungerade. Man blir onekligen imponerad av fantasin och den tekniska intelligensen bakom det intrikata systemet. Liksom förstås, i minst lika hög grad, av kreativiteten och envisheten hos dem som lyckades knäcka systemet och hämta ut signalinnehållet. Det är betecknande hur tyskarna länge betraktade det som omöjligt att britterna kunde avkoda deras signaler, vilket i sin tur ledde till ödesdigra misstag i den tyska planeringen.

Alan Turing var på det personliga planet något av en excentriker. Han kunde komma till jobbet med pyjamasen under kläderna, och han ägnade sig åt något som vid den här tiden betraktades som ytterst egendomligt, nämligen att springa långa distanser. Han var ofta orakad med grov och oren hy berättar Hodges, och fortsätter med att beskriva hans händer som ovårdade med oklippta och knöliga naglar och hans tänder som gula och oborstade. Trots sin homosexualitet förlovade han sig med en kvinnlig kollega, Joan Clarke, som måste ha varit en tapper person. Det dröjde inte länge förrän Turing berättade för henne om en viss läggning, men hon trodde tydligen att det skulle ordna sig ändå. Så blev inte fallet. Trots Joans fördomsfrihet bröt Turing förlovningen.

Boken om Alan Turing är nog så fullständig som det bara är möjligt som vetenskapshistoria, som teknikhistoria och som levnadsteckning. Den är både redovisande och analytisk. Det jag saknar ibland är en litterär lyftning som kunde ge mer psykologisk skärpa åt bilden av Turing. Kanske svårt att åstadkomma med tanke på den dokumentära ambition som ligger bakom verket, men ibland också gör det tämligen tungläst.

Alan Turing dog som nog de flesta i dag känner sedan han blivit tvingad till kemisk kastrering på grund av sin homosexualitet och då valde att ta sitt liv genom att äta ett äpple preparerat med cyanid. Om det var med avsikt han valde kunskapens frukt kan man spekulera över. Först år 2013 skulle han få offentlig upprättelse då han ”benådades” postumt av drottningen. Men den egentliga upprättelsen kom givetvis när denna mäktiga biografi gavs ut år 1983.

▪ Christian Swalander

BokomslagAndrew Hodges
Alan Turing. Datageni, kodknäckare, gayikon
Översättning: Jim Jakobsson och Roland Poirier Martinsson
Fri tanke 2016

 

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: