Regionernas mentala kartor

Vinjettbild till tema om regioner

[161025] Alba och Forum för regionalisering och lokal självstyrelse skulle arrangera en regionkonferens i Örebro 12 oktober. Det sprack på grund av för klent intresse. Samtidigt pågår kampanjer för folkomröstning i Norrland och Dalarna.

Allt detta har sin början med Indelningskommitténs arbete, som leds av Barbro Holmberg, tidigare migrationsminister (S), och Kent Johansson, tidigare regionråd (C). Ett slutbetänkande ska läggas fram i augusti 2017. Det förslag som diskuteras idag är skapandet av 6 län eller regioner genom sammanslagning av dagens län.

Det är inget konstigt med att Alba.nu medverkar i en konferens om regionfrågor. Vi har publicerat artiklar om detta sedan starten av tidningen för tjugo år sedan. Det intressanta med regioner är att de kan se ut på många sätt. På kontinenten finns flera exempel på regionalt samarbete om speciella frågor, som vattentransporter. De kan även vara gränsöverskridande. Vårt närmsta exempel är försöket att skapa regionala samarbeten i Öresundsområdet efter tillkomsten av bron mellan Malmö och Köpenhamn.

När vi pratar om regioner så pratar samhällsvetare nästan unisont om fastlagda gränser, precis som Kumla kommun eller landet Sverige. En region är då normalt en mellanstor geografisk enhet. Västra Götaland består av en sammanslagning av 49 kommuner. Det är ett område som sällan överensstämmer med andra regionindelningar hos statliga och privata företag. Västsvenska Handelskammaren har verksamhet även i delar av Halland, men har skapat en egen regionflagga – en norsk flagga men med färgerna gul, blå och vit istället för röd, vit och blå. Acceptansen för denna flagga tycks dock vara betydligt mindre än för den skånska flaggan.

Personligen lockas jag mer av regioner med lösare substans. Gränser har väl alltid varit provokerande för dem som bor nära sådana, något som ska överskridas. Varje individ är centrum i sitt eget lilla cirkeluniversum med en viss radie. Inom den bör det mesta av livets nödtorft inrymmas. Den som bor nära en gräns av något slag kan då bli begränsad. Tydliga spår av detta fanns länge vid gränsen mellan Västberlin och Brandenburg i det forna DDR. På ena sidan tät stadsbebyggelse, på andra sidan ren landsbygd. Idag finns gränserna kvar mellan de bägge förbundsländerna Berlin och Brandenburg, men dagens rörelsefrihet förändrar successivt den bilden.

Min grundidé förkastas dock av de statsvetare jag diskuterat frågan med. Det finns ju något som heter förvaltning av en region. Vilken ska få ta hand om mina skattepengar? Onekligen en bra fråga. Men det blir samtidigt mer påträngade att försöka tänka utanför sina invanda mönster. Kanske ska dagens tänkta regioner inte ha ansvaret för den specialiserade sjukvården utan ligga på statlig nivå? Och annat på kommunal nivå?

Mycket av detta behöver diskuteras bland oss medborgare. Dessutom hänger frågorna även samman med hur regionerna utvecklas inom resten av EU och andra delar av världen. Jag kanske har mitt eget universum i en radio runt mig, men jag är inte ensam ens inom min egen personliga radie.

Tanken från början var att de artiklar som nu finns i temat skulle kompletteras med en fyllig konferensrapport. Därför kallar vi paketet Regiontemat som sprack. Du behöver klicka på länken uppe till höger för att få artiklarna i temat samlade. Du kan även gå via Sektioner i tidningshuvudet.

▪ Christer Wigerfelt

Christer Wigerfelt är redaktör för alba.nu

Här är en länk till Regiontemat som sprack.

Dela den här artikeln: