De enkla lösningarna blir alltmer komplicerade

[170904] Sensommar och tankarna flätas ihop till en inverterad sång. Dinah Washingtons ”What a difference a day make,  24 little hours. Brought the sun and the flowers, where there used to be rain.” Onsdagskvällen är solig och varm. Småsjungande kommer jag hem från en promenad och slår på teven, mitt i Uppdrag gransknings program om gängkriminaliteten i Göteborg.

20 unga män som lagförts för 350 grova brott och står bakom merparten av de 30 gängrelaterade mord som drabbat staden under de senaste åren. En social katastrof som kommit åkande utan att något har fällt ner bommarna. Först långsamt, sedan allt snabbare. Unga småbusar som förvandlats till fullfjädrade gangsters på bara några år, skenande brutalitet och kriminalitet, myndigheter och medborgare fastlåsta i vanmakt och rädsla. Sensommarkvällen känns med ens ganska kulen därutanför.

Nästa morgon regnar det, ett mörkt kallt regn. På pendeltåget läser jag DN och Metro, båda ägnar plats åt den nykomna SNS-rapporten Könsskillnader i utbildning. Ett stort resultatgap mellan könen. En vältuggad historia, som DN och Metro – i bästa mediala anda – försöker braska till, men som dimper ner som småsten i en vattenpöl.

För trendbrottet har varit synligt i stor skala sedan 90-talet och för alla landets lärare är fenomenet tydligare än någonsin. I våras publicerades även två väldebatterade böcker i ämnet – Emma Leijnses Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen och Birgitta Ohlssons Duktiga flickors revansch. För tjejer ligger i genomsnitt tio procent över pojkarna i alla skolämnen och på universitet är över 60 procent av alla studenter kvinnor. Vi ser en betydligt högre examensfrekvens för kvinnor både i gymnasiet och på högskolan. Intet nytt under solen eller i det strilande sensommarregnet.

Det intressanta med SNS-rapporten är inte att den bekräftar denna välkända tendens, utan att den visar att skolan har en starkare kompensatorisk effekt på killar än tjejer i kunskapsutvecklingen. För bland syskon i samma skola lyckas tjejerna bättre i lågpresterande skolor, detta trots att man räknar in tjejernas vanliga övertag. Omvänt dras killar på ett tydligare sätt uppåt på bättre skolor. Enkelt uttryckt: killarna är mer beroende av en bra skola för att klara sig. Tjejerna reder sig för det mesta bra ändå. Någonstans vänder detta på den vältummade patriarkaliska bilden av den ensamma starka mannen och den sköra kvinnan. Bra karl reder sig själv. Bilden som vi har matats med sedan vi föddes, som nu allt mer krackelerar.

Varför är det då detta viset? I rapporten är man i vanlig forskaranda försiktig med att peka ut orsaker. Lite svävande talas det om mognad och attityder. Desto frikostigare är man med att avfärda förklaringar. Att de flesta pedagoger idag är kvinnor har ingen direkt effekt, utom möjligen i matematik där tjejerna nog kan påverkas positivt av att ha en kvinnlig lärare. Tjejer favoriseras inte i någon nämnvärd grad i bedömning och betygssättning.

Inte heller missgynnar den moderna skolans moderna självständiga arbetssätt killarna mer än tjejerna. Den så kallade flumskolan är demokratisk i så motto att den påverkar könsneutralt, om man nu ska sätta det bespottade ”eget arbete” i fokus.

Dessutom är pedagogiska kausalsamband ytterst svåra att fastställa, inte minst i stor skala och över tid. De är ju så många olika faktorer som spelar in i ett klassrum. Därtill syns könsskillnader i skolresultaten även i de elevkullar som är födda på 30-talet. Så även då lyckades tjejerna bättre.

Vad vi dock uttala oss om är att läsförmågan och läsförståelsen har sjunkit snabbt och skoningslöst, i synnerhet för dagens killar. Här bär de senaste PISA-studierna syn för sägen.

Män i gemen läser också allt mindre, vilket framträder tydligt även utanför SNS-studiens snäva ramar. Prestationsgapet mellan tjejer och killar är störst just i svenskämnet. Dags att höja varningsfinger för okulturmän snarare än kulturmän. För läsförståelse är en central kompetens i allt skolarbete, även i matematik där mycket av problemlösningen bygger på förståelsen av verbalt beskrivna problem och resonerande. Inte heller på nätet kommer vi undan texten, även om dagens digitala och multimodala texter uppträder i delvis nya och annorlunda former.

Den bittra sanningen är att man blir bra på att läsa genom att läsa många, krävande och annorlunda sorters texter. Och i dagens globaliserade kunskapssamhälle behöver vi kunna läsa mer än någonsin. På allt fler sätt och i allt större omfattning än tidigare.

Men den sorgliga sanningen visar att den grupp som allra mest borde läsa, läser allt mindre. Allt fler män vänder ryggen åt läsandet, avsäger sig det viktigaste redskapet i vårt allt mer kunskapskrävande samhälle. Samtidigt ökar klyftorna, det mullrar i utanförskapsområdena och extremismens uppviglare vädrar morgonluft. När sedan skolan viker eller sviker blir det dubbelt illa för de unga killar som bäst skulle behöva det.

▪ Erik Cardelús

Referenser

DN, 31/8-17, Evelyn Scheiber, Fånga upp pojkarna som stakar sig.

Fredriksson, U. & Taube, K. (2012) Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur.

Leijnse, E. (2017) Fördel kvinna: Den tysta utbildningsrevolutionen. Stockholm: Natur och Kultur.

Metro, 31/8-17, Tobias Österberg, Studie: Könsskillnader i svenska skolan större än i andra länder.

Ohlsson, B. (2017) Duktiga flickors revansch. Stockholm: Forum.

SNS Analys nr 42, 2017, Könsskillnader i utbildning. https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/08/sns-analys-nr-42.pdf

SVT nyheter, 30/8-17, Kartläggning av gängkriminaliteten visar: 20 män lagförda för 350 brott. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/kartlaggning-av-gangkriminaliteten-visar-20-man-lagforda-for-350-brott.

Kategorier
Dela den här artikeln: