Fullfjädrat teateräventyr samt fotbollsnostalgi

Backa Teater – Odysséen, Göteborgs stadsteater – Änglarna, finns dom?
Odysseen. Ellika Henrikson

För fotbollsnördar och fredsivrare torde Göteborgs stadsteaters Änglarna, finns dom? bli till en rejäl, om än lite rörig, nostalgitripp medan de mer filosofiskt lagda får slå knut på tänkandet inför Backa Teaters pjäs Odysséen, som blivit till ett enastående både roligt, vackert och tankeväckande sceniskt allkonstverk om äventyr, gudamakt, list och hemlängtan. Läs mer

Sorglustigt relationsspel

Göteborgs stadsteater – En kort evighet
En kort evighet Göteborgs stadsteater

Att vilja, välja, drömma, minnas och fatta avgörande beslut är frågor om våra livsvillkor som den här pjäsen väcker till liv. På scenen fem för Stadsteaterns trogna publik välkända och välspelande skådespelare, som möter igenkänningens roade reaktioner i Studions för kvällen fullsatta salong. Läs mer

Lättvindig och vacker idé- och tidsspegel

Göteborgs stadsteater – Mary Shelleys värld
Mary Shelly Göteborgs stadsteater

Det blir många trådar och personer att hålla reda på när historien om Mary Shelleys värld ska berättas på Göteborgs stadsteater. Det handlar om tidigt 1800-tal, fri kärlek, barnsängsdöd, självmord, kvinnans frigörelsesträvan men oväntat lite om hennes skrivalster, främst romanen Frankenstein, som gjort henne känd. Desto mer svävar hennes mor, feministikonen Mary Wollstonecrafts ande över föreställningen. Läs mer

Tuffa tolkningar blir teatergodis på Dramaten

Dramaten – Stormen & Körsbärsträdgården
ur Stormen, Dramaten

”Måste vi byta roller hela jävla tiden!?” utbrister Ingela Olsson när Shakespeares Stormen nått runt halvtid i den vitsminkade version som Staffan Valdemar Holm sjösatt på Dramaten som något av en avskedsgåva. Samtidigt som en annan men betydligt yngre klassiker, Tjechovs Körsbärsträdgården, förbryllar på Stora Scenen. I båda fallen godis för teaternördar. Läs mer

Stenshäll tar farväl med en klackspark

Göteborgs Stadsteater – Processen
ur Processen Göteborgs stadsteater

”Riktig Teater” är vad teaterns nye ordförande i pjäsen efterlyser. Demonstrerar sitt missnöje med det som nu görs under rubriken ”Processen”. Denna Kafka-klassiker som regissören Pontus Stenshäll lyckas leka med så att den tragikomiska och politiskt friserade essensen blir till en klackspark mot den lokala byråkratin. Konstnärer blir ju faktiskt oftare bakbundna än banktjänstemän. Läs mer

Kraftprov på gyllene klot

Göteborgs Stadsteater – Caligula
Caligula Stadsteatern

Albert Camus’ pjäs Caligula hade ett världskrig mellan tillkomsten 1938 och urpremiären 1945 i Paris. Året därpå gjorde Ingmar Bergman debut som teaterregissör med Sverigepremiär på den pjäsen på Göteborgs stadsteater. Ett år efter att krig åter uppstått i Europa uppträder en Caligula nu på samma göteborgsscen. I titelrollen en berömvärd Andrea Edwards, som utför ett rejält kraftprov, balanserande på ett jättelikt klot, likt symbol för den måne som är det enda denne maktgalne kejsare säger sig inte lyckats erövra. Läs mer

Vart tog satiren vägen?

Göteborgs stadsteater – En död komikers liv - en saga om Lenny Bruce
En död komikers liv

Lenny Bruce brukar benämnas ståuppkomikens fader, ideligen arresterad för sin utmanande vokabulär alternativt för drogmissbruk, dog 1966 blott 41 år gammal och fick en postum benådning 37 år därefter. Klart man ilar till Göteborgs Stadsteater för att se en show om hans liv. Därvidlag förblir man dessvärre smått missgynnad. Claes Malmberg gör vad han kan, men det räcker inte långt. Läs mer

Med tyngdpunkt på skådespeleriet

Folkteatern – Odysséen, Göteborgs Stadsteater – Shoot - kameran går!
Odysséen på Folkteatern. Foto: Mats Bäcker

Göteborgs största teaterscener har haft premiär i dagarna. På den ena görs farsartad satir om en filminspelning inspirerad av en roman i filmmiljö. På den andra en halsbrytande snabbspolning av det tretusenåriga eposet , uppdaterad till nutid. På båda scenerna handlar det om teater här och nu med tyngdpunkten på skådespeleriet. Läs mer

Fängslande Vildanden
– från första sekund till den sista

Göteborgs stadsteater – Vildanden
Vildanden. Victoria Dyrstad Foto: Ines Sebalj

I den här iscensättningen utspelar sig Vildanden i husets badrum, ett kaklat rum ur någon gammal HSB-lägenhet från efterkrigstiden som får scenbilden att påminna om Peter Weiss’ Marat/Sade: ett sjukhus, lika med ett sjukt hus, slitet, blött och det man på danska kallar ’klamt’, vilket betyder äckligt obehagligt, fullt av obegripliga beteenden för att inte tala om ovälkomna gäster. Läs mer

Don Juans fall framåt –
lekfulla Hilda Hellwig famlar efter en måltavla

Göteborgs Stadsteater – Don Juan
Caspar Engdahl som Don Juan. Foto: Emelie Asplund

Jag har ett speciellt tydligt minne av en uppsättning av Don Juan på scenkonstcentrat La Cartoucherie de Vincennes utanför Paris, Théâtre du Soleils hemort på 1970-talet, men det var inte en uppsättning av Ariane Mnouchkine eller på hennes teater utan på en av de andra scenerna som jag i ögonblicket inte finner namnet på. Det kan också vara likgiltigt, det var den dråpliga öppningen som etsade sig fast, den inneboende tragikomedin i Molières drama: Läs mer