Lite närmare Duras

Leopoldina Palotta della Torre – samtal med Duras
Leopoldina Pallotta Della Torre

Jag har läst minst elva böcker av Marguerite Duras, sett två av hennes egenregisserade filmer, och den mest kända, regisserad av Alain Resnais, ett mångtal gånger. Men jag måste erkänna att jag kanske aldrig fullt ut kunnat ta åt mig hennes verk, vilket självklart säger något om mig som läsare, men även om hennes undflyende och ”ofärdiga” konstart. Vill man få lite hjälp med att tillägna sig Duras speciella uttryckssätt finns nu en oundgänglig intervjubok, Samtal med Duras, som utkommit på ellerströms i vanlig ordning fläckfritt översatt av Kennet Klemets. Läs mer

Sorg och välvilja på stadsteatern

Göteborgs stadsteater – Allt gott i världen, Smärtan
Ur allt gott i världen. Foto Ola Kjelbye

På Göteborgs stadsteaters mindre scener kan man nu uppleva två enaktare av vitt skilda slag men som båda bottnar i krig och mänsklig tragik och mynnar ut i förväntningar som grusas. I ena fallet kommer en älskad, men inte längre igenkännbar, man åter från koncentrationsläger. I andra fallet omhändertas ett främmande flyktingbarn som en självgod gärning. Läs mer

Med eller utan inre tvång?

Två scenföreställningar och ett par filmer
ur Generalguvernören och jag. Foto Leif Eriksson

Jag har sedan många år tvingats leva på stort avstånd från ett av mina barn, vilket gjorde att mötet med Eric Claptons Tears in heaven, som begråter förlusten av hans fyraåriga son genom en tragisk fallolycka, drabbade mig med nästan hallucinatorisk kraft. Läs mer

Kolonialhistoria av Duras

Marguerite Duras – Vicekonsuln
bokomslag

Den olidligt heta och fuktiga värmen. En skrikande vicekonsul med svärtat rykte och en galen tiggerska som lämnar bort barn efter barn och vandrar likt en Ahasverus. Hon sjunger sig genom natten. Och alla dessa ”diplomater” som inte gör mycket mer än vänder sina papper och svettas, super och likgiltigt längtar till ett annat liv. Men de kan inte ta sig därifrån. Läs mer