För att inte glömma
José Henrique Bortoluci – Det som är mitt
Högeffektivt berättande
Einar Kárason – Tunga moln
Den isländska berättar- och litteraturtraditionen går inte bara vitt och brett i folkdjupet och långt tillbaka i historien, utan ofta utanpå det mesta. Det är den här 101 sidor korta romanen om en flygolycka och hur den förband, splittrade och omformade ett antal människors livsöden ett ypperligt exempel på. Läs mer
När allt går mot sitt slut
Antoine Wauters – Motsägelsernas museum
”Förr var det ljust omkring oss. Nu är det mörkt. Vart tar ljuset vägen när man inte längre ser det? Kan det vara så att det finns dolt någonstans, tillfälligt har upphört och inte går att närma sig? Som den sista tonen i en sång som fortsätter att vibrera när allting tystnat?”
En person frågar de styrande om hur man ska kunna säga ordet framtid, utan att skratta. Läs mer
Hur kommer man loss?
Alia Trabucco Zerán – Rent hus
Klassamhällets obönhörliga konsekvenser. Att exempelvis på morgonen tvingas lämna sina egna barn till barnomsorgen för att åka till en familj på andra sidan staden för att ta hand om andras. Eller som i romanen Rent hus, där Estela lämnar ön i den chilenska södern och åker till Santiago för att arbeta som hembiträde. Hon bor helt isolerad i ”det bakre rummet” i familjens hus och är närmast totalt fastlåst där. Vad orkar man göra efter sex arbetsdagar, utan vänner och bekanta i närheten? Läs mer
Om krig ur förövarens perspektiv
Emilienne Malfatto – Översten sover inte
Av någon anledning får jag känslan av att vi befinner oss i ett latinamerikanskt land, men utan att det egentligen finns minsta tecken på det i texten. Tvärtom anstränger sig författaren för att anonymisera platsen, genom att prata om Staden, Floden, Palatset. Men kanske handlar det om tonen och stämningen, kanske om min egen högst personliga känsla, påverkat av mina läsningar av diverse ”diktatorsromaner” från den kontinenten? Eller för den delen berättelser om att försöka leva i en diktatur, och då i första hand från Chile och Argentina. Läs mer
Mellan genialitet och galenskap
Benjamín Labatut – Maniac (om vetenskapsmannen John von Neumann )
John von Neumann var ett för de allra flesta okänt ungerskt underbarn av judisk härkomst som sedermera flydde undan nazisterna till USA, där han dog 1957. Han var ett matematiskt universalgeni som gav viktiga, för att inte säga avgörande, bidrag till fysikens, biologins, data- och samhällsvetenskapens och meteorologins (och därmed klimatvetenskapens) utveckling under 1900-talet. Vid sidan av den mer allmänt kände Alan Turing föranstaltade han det som vi idag lär känna som A.I. och teoretiserade tidigt om hur man kunde tänka på maskiner som livsformer analogt med biologiska – en idé som idag ingår både i evolutionsbiologiska verktygslådor liksom i visioner och mardrömsscenarier om en teknologisk singularitet bortom vilken generella A.I. dominerar och, i värsta fall, tränger ut människoarten. Läs mer
Ur ett stormigt äktenskap
Denna stridsskrift av August Strindberg, som kom till under slutfasen av hans stormiga äktenskap med Siri von Essen, har nu givits ut av ett svenskt förlag i översättning från den ursprungliga versionen, skriven på franska och utgiven på tyska 1893. Efter Strindbergs död översattes boken till svenska, då i en förmildrad version. Läs mer
Noveller om oförlösta liv och relationer
Claire Keegan – Genom blå hagar
Om färgnyansernas betydelse
Jeferson Tenório – Hudens avigsida
Tjugotvåårige Pedro försöker förstå och ta in sin pappas död, nedskjuten av ett gäng poliser. Fadern var svart. När poliser stannar en bil med fyra personer, tre svarta och en vit, kollar de endast de svarta männens id-handlingar, och önskar den vite en bra dag. Det är tydligen så det ser ut, och det är ju även så det verkar vara även i bland annat USA man alltför ofta läser om; det är svarta/ickevita som drabbas av diskriminering och våld. Minns också Jonas Hassen Khemiris brev till Beatrice Ask, om hårfärgens betydelse. Läs mer
Tillbakablickar på ett minst sagt udda liv
Amélie Nothomb – Första blodet
