Tät och svårförstådd romandebut
Det är nog många av oss som drömt eller fantiserat om att ”bara dra” när verkligheten börjar skeva iväg, när allting hopar sig och hotar att kväva oss. Få spränga bojorna, bryta alla krav och måsten och rutiner vi byggt upp genom åren.
I bilderboksförfattaren Pija Lindenbaums första vuxenbok, Plats, gör den namnlösa kvinnan i huvudrollen just det. Läs mer
I Enquists egna universum
”… allt kan ske, allt är möjligt och sannolikt. Tid och rum existera icke. På en obetydlig verklighetsgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster …” ”Personerna klyvas, fördubblas, dubbleras, dunsta av, förtätas, flyta ut, samlas …”
Med Strindbergs berömda ord skvalpande i bakvattnet läser jag P O Enquists nya roman, Liknelseboken, närmast som ett slags drömspel, och jag känner mig som lätt ”skakuhänt” inför uppgiften att skriva något vettigt om den. Läs mer
Ögonvittne till Pearl Harbor
Denna dokumentärbok kan läsas som en äventyrlig beskrivning av en man som upplevde andra världskriget från en jagare i Stilla havet – och överlevde.
Men i sista kapitlet är det pojkboksspännande berättandet över och man förstår plötsligt vad kriget gjorde med honom.
Läs mer
Språklig uppståndelse på begravningsplats
Det är nu mer än trettio år sedan Umberto Eco fick sitt dundergenombrott som författare med I rosens namn, som i filmatiserad version med Sean Connery som sanningssökande munk kom att sprida bilden av Eco som lärd underhållningsförfattare och dessutom öppnade dammluckorna för en flod av miserabel litterär mumbo-jumbo, som slog mynt av att röra i sig i mystika gränsländer mellan medeltidsmyt och kvasireligiöst infärgad kriminalgåta som Dan Browns Da Vinci-koden eller som det senaste exemplet på svenska, Jan Wallentins sanslösa hopkok Strindbergs stjärna. Läs mer