Att vidga och undersöka fiktionen

Författaren förklarade sig i en tidningsartikel nyligen om varför han skrev en roman av detta slag.

Först fick han berömmande ord från Ingmar Bergman via ett telefonsamtal. Sedan sablade vår svenske demonregissör ned boken å det grövsta i kulturprogrammet Babel i TV. Läs mer

Droger och svek

”Tiden är mogen att berätta sanningen om John och mig, om våra år tillsammans och åren efter hans död. Det är så mycket som aldrig har blivit sagt…” skriver Cynthia Lennon. Läs mer

Gammal skuld i ny tappning

Att använda myter som grundmaterial är ett litterärt grepp som brukar fungera synnerligen väl, myterna vore inte myter om de inte på något vis inrymde exempel på och gestaltningar av mänskliga predikament som har bestående aktualitet. Många av världslitteraturens riktigt tunga klassiker utgör omgestaltningar av myter, och i vissa fall har dessa omgestaltningar själva nått om inte mytstatus så i alla fall en ställning i åtminstone en provisorisk odödlighet. Läs mer

En man som njöt av att formulera sig

Han behärskade formuleringskonsten och han njöt av att få tala.
Han var en ”talarstolens vällusting” skriver Majgull Axelsson i en inledande essä. Läs mer

Bärsärkar synade i sömmarna

Att ordet bärsärk överlevt får bl.a. skyllas våra vikingentusiaster under 1800-talets göticism. Då gällde att efter Finlands förlust 1809 och i det ryska imperiets skugga moraliskt trygga Moder Svea med ”mandom, mod och morske män”. Man tog hjälp av vad som berättats om bärsärkar i det forna Skandinavien. Deras mod stod i blickpunkten, inte deras råhet eller skräcken de spred. Inte ens deras hedendom stod i vägen. Läs mer

Klassresor med förhinder

En grundtanke med enhetsskolan var att bryta de klassbarriärer som fanns inom utbildningen. Efter principbeslutet 1950 att införa denna skolform, tog statsminister Tage Erlander till orda. Han lovade att man skulle ”försöka riva ner de klassbarriärer, vilka hindrade den fattige från att kunna ta del av det gemensamma kulturarvet”. Läs mer

Förtryckets mekanismer under huden

Få böcker kan så väl som denna, så inifrån, beskriva rasismens – och människans – väsen. Némirovsky hann aldrig göra sitt livsverk klart, bara denna enda del skrev hon nästan klar ( hon hade planerat 5 delar) innan nazisterna grep henne. Hon råkade vara judinna. Ändå finns hela verket med i undertexten och i vetskapen om Irène Nemirovskys öde. Läs mer

Skräplitteratur blir finkultur

Det är en märklig roman i thrillerns skepnad som Jungersen skapat. Succén i Danmark känns inte alls konstig eftersom boken säger oerhört mycket om samhället; vandrar fritt på globaliseringens bakgårdar; bryter sig in i inskränkta källarvrår; sopar bland vanföreställningar om demokratiska och idealistiska arbetsplatser. Huvudpersonerna är fyra kvinnor. Spelplatsen är Danskt centrum för information om folkmord, och situationerna blir belysta ur alla fyras aspekter. Iben är ung och har haft psykiska problem. Hon är singel till skillnad mot goda vännen Malene vars man Rasmus reser Europa runt som IT-freak. Läs mer

Sverige efter åtta år med Reinfeldt

”Vi har”, skriver författarna till den lilla boken Åtta år med Reinfeldt. Vad varje väljare bör veta om högeralliansens politik, ”saknat en riktig politisk analys av vilket samhälle den ”nya” borgerliga politiken leder till.” Det torde man kunna instämma i, liksom i deras uppfattning att alliansens har gynnats i massmedia det senaste året. Läs mer

Inte så stor skillnad på då och nu

Sara Paretsky är en av föregångarna bland de nu så ofta förekommande kvinnliga deckarförfattarna. Hon skriver i en ganska manlig tradition och hennes kvinnliga deckare V.i. Warshawski är precis lika otroligt smart och tuff (och snygg) som sina manliga kollegor i andra författares böcker. Paretsky är alltid noga med att ta in sociala och politiska frågor i sina deckare och den här senaste romanen ”Svartlistad” är inget undantag. Läs mer