Ljuset som miljömanifestation

Lördagen den 27 mars kl 20.30 genomfördes Earth Hour – världens största globala klimatmanifestation. Genom att släcka ljuset under en timme beräknas omkring en miljard människor ha gett världens makthavare en kraftfull signal om att ta klimatfrågan på allvar. Läs mer

”Jag såg ljuset i tunneln”

Ur klinisk synvinkel är frågan om vad patienter upplever när de närmar sig döden av mycket verkliga och av stor betydelse för behandlingen. Kunskaper om denna process kan vara till hjälp för läkare och andra vårdare som möter patienternas ångest. Läs mer

Ljus gör mig trygg?

Ljuset i fönstret långt borta. Den ultimata bilden av tryggheten när vi närmar oss hemmet. Ljus är det goda, det vänliga. Mörkret står för ondska, osäkerhet och rädsla. Där kan vad som helst hända utan att någon ser det. Läs mer

Att samla en delad stad

Hösten 1959. Bertil tar farväl av sitt hem på Gröna gatan, i Majorna, Göteborg. Hans hem skall rivas – Bertil måste flytta på sig. Han är en av de första som fick se sin sociala tillvaro splittrad i samband med saneringen av Göteborg. Masthugget, Annedal, Landala, Olskroken och Haga stod på tur. Mellan åren 1959 – 1974 revs, sett till populationsmängden, dubbelt så många lägenheter i Göteborg som i Stockholm. Läs mer

Med konsten som redskap

”Kultur i Västs uppgift är i första hand att utveckla samhället med hjälp av konst, inte utveckla konsten med hjälp av samhället”, säger Henrik Martén, en utav förvaltningens verksamhetsansvariga. Häri ligger utgångspunkten för det ålagda uppdraget. Läs mer

Teater mitt i urbana konflikter

En kompromisslös präst spelar David Bowie på elgitarr, en pingvin dansar i slowmotion och på ett tak bland rostiga paraboler blandar en fjäril kungfu, akrobatik och slapstick: välkommen till Angereds Teater! Läs mer

När mångkultur blir allt

Arbetsgruppen för mångkultur sammanträder, och ett tiotal beslutsfattare från Göteborgsregionens största kulturinstitutioner skruvar på sig i hårda trästolar. Tystnaden är påtaglig i konferensrummet.

– Vi behöver mer teori, suckar någon.
– Nej, det är förankring i verksamheten vi saknar, utbrister någon annan.
Rasoul Nejadmehr, mångkulturkonsulent i Västra Götaland, tar till orda:
– Så, när har ni tid att träffas nästa gång?
Återigen tar tystnaden plats i rummet, så när som på ett dämpat bläddrande i kalendrar.
– Ska jag komma med förslag på datum, eller vill ni säga? Läs mer

Museum och konsthall i kulturkrock

Vem bryr sig om ett kulturhistoriskt museum? Frågan kan verka märklig men väcker omedelbart en rad följdfrågor. Vilken roll spelar museerna i dagens samhälle, vem konsumerar det som museerna producerar? Vad gör museerna och för vem? Är det överhuvudtaget intressant för en kommun av Alingsås storlek att driva ett museum som anses sakna samtidsanpassning och som dessutom har för få besökare? Läs mer

Värdskapet på Göteborgs Konsthall

Vilka strategier använder sig dagens kulturinstitutioner av för att närma sig de politiska kraven? Hur går man tillväga för att visa på sin sociala relevans och för att försöka öka besöksstatistiken? En strategi kan hittas på Göteborgs Konsthall. Här har besökarna i utställningshallen tillgång till kompetent personal som fungerar både som bollplank och informationsbärare. Meningen är bland annat att fördjupa den enskildes konstupplevelse samtidigt som man vill avdramatisera mötet med samtidskonsten. Läs mer

Glänta & Jag – Konstens politiska möjligheter

Ett konstverk – en text, en bild, en låt, en pjäs eller vilken estetisk skapelse som helst – utgör alltid ett påstående. Även om konstnären inte har som avsikt att kommentera något, speglar verket en föreställning om samhället och världen. Enligt filosofen Jacques Rancière finns det ingen opolitisk konst. Däremot finns det konst som står utanför, som för in något nytt på scenen och ändrar sakernas tillstånd, medan annan konst upprätthåller den rådande maktordningen. Konsten talar på en sinnlig nivå. På ett annat sätt än det rationella argumenterandet erbjuder den frihet, fantasi och olydnad. Läs mer