Om färgnyansernas betydelse

Jeferson Tenório – Hudens avigsida

Tjugotvåårige Pedro försöker förstå och ta in sin pappas död, nedskjuten av ett gäng poliser. Fadern var svart. När poliser stannar en bil med fyra personer, tre svarta och en vit, kollar de endast de svarta männens id-handlingar, och önskar den vite en bra dag. Det är tydligen så det ser ut, och det är ju även så det verkar vara även i bland annat USA man alltför ofta läser om; det är svarta/ickevita som drabbas av diskriminering och våld. Minns också Jonas Hassen Khemiris brev till Beatrice Ask, om hårfärgens betydelse. Läs mer

Bitvis vidrigt, men skön litteratur

Marieke Lucas Rijneveld – Min dyra ögonsten

”… jag var the nightmare och mellan dina välformade bröst vilade min svans, och på det viset ville jag inte se dig framför mig, jag ville inte att du någonsin skulle förvandlas till kvinna, jag ville behålla det näpna barnet, och jag koncentrerade mig på drömmen för att slippa se det liderliga, svällande köttet på din vackra, platta bröstkorg …” Läs mer

Flyktiga men fängslande historier

Emilio Fraia – Sevastopol
Emilio Fraia

Vad är en berättelse? Vad berättar man genom att delge andra diverse historier? Vilka historier kan eller bör man tro på? Var går gränsen mellan fantasi och ”verkligheten”? Hur tillförlitliga är egna och andras minnen? Läs mer

Short Cuts-liknande berättelser om migration

Helon Habila – Resenärer
Helon_Habila

”Om man håller sina minnen vid liv så behöver ingenting dö.”
I Sverige verkar en mycket stor del av alla partiers politik numera handla om invandring, med allt vad det för med sig. Vi pratar om svarta och bruna människor, beroende på mörkheten i hyn, och vi pratar ”vithetsnorm” och om rasism. Så på ett plan kan man förstå att det här med migration är laddat. Men en annan aspekt är betydligt märkligare; att många människor, födda och uppväxta i Sverige precis lika mycket som vilken ”ursvensk” som helst, trots det fortfarande kallas ”invandrare” efter två eller tre generationer. Läs mer

Rakt och vardagligt om grandiosa känslor

César Aira – Margarita (ett minne)

Det hela utspelar sig 1957 och börjar med att en ung man, i jag-form, berättar om sina våndor inför en kommande flytt hemifrån, från den lilla staden (Coronel) Pringles till den stora staden Buenos Aires. Han ville åka till huvudstaden inte enbart för att studera och ”börja leva” utan också för att få ta del av storstadens konstnärliga och kulturella utbud. Författaren, eller den unge mannen, vräker på med den för tonåringens lika berömda som överdrivna känslouttryck. Alla känslor är grandiosa, glädjen såväl som ilskan och sorgen. Här är det dock mest rädslan och oron för hur det ska gå där borta som drabbar honom. Större delen av dagen sitter han och läser. Läs mer

Om människan Muhammed

Salim Bachi – Muhammeds tystnad
bokomslag

När jag öppnar Salim Bachis roman Muhammeds tystnad, kan jag inte säga mig känna till särskilt mycket om allahs sändebud på jorden, eller om hur islam på sexhundratalet med Muhammeds hjälp spreds över Arabien. Läs mer

Att ständigt leva under hot

Niroz Malek – Under krigets himmel

En man sitter i sin lägenhet, han skriver, tittar ut genom fönstret. Då och då går han till kaféet för att dricka en kopp och samtala med vänner. Och han tänker och känner och våndas över det katastrofala kaoset utanför sitt fönster. Hur samhället krigats sönder och samman, där vägspärrar dominerar gatubilden, liksom de tomma lekparkerna. Läs mer