Det blev två dagböcker till för Ulf Lundell, den första nr 6 löper från 7/9 2020 till 16/4 2021. Prosadikterna är de samma som i de föregående fem, i regel väderrapport först, sedan en promenad i intilliggande nationalparken och därefter bl a kommentarer om vad han läser, ser på TV, besök hos exfrun S i galleriet i Simrishamn. Fast nu finns en annan ung dam som han delar säng med. Läs mer
Från den 24 februari till 2 september 2020 sträcker sig denna femte dagbok av Ulf Lundell. Han går på som förut med väder och vind på de första raderna, därefter följer promenaderna i nationalparken intill och alla ärenden han gör dagligen. Han målar sina tavlor och kör sina bilar, BMV:n och Aston (Martin, förmodar jag) som han benämner Mr A och alkolås är installerat i båda. Det villkorade körkortet ska innehas till november 2021. Läs mer
Den fjärde dagboken av Ulf Lundell rör sig från 13 oktober 2019 till 21 februari 2020. Han skriver ned stort som smått som tidigare; om t ex mycket av det som han läser i tidningar och ser på Kunskapskanalen i TV. Och kommenterar dagspolitiska lägen och ger ibland perspektiv på nutida händelser. Han går oftast upp tidigt i ottan, mellan fem och sex, en väderrapport skrivs i regel ned och grader och vindstyrkor. Efter en kopp kaffe bär det iväg ut på promenad i den intilliggande parken. Läs mer
En solitär gammal mans tankar, funderingar och svårmod. Så skulle man kunna beskriva denna dagbok nummer två av Ulf Lundell. Han målar sina tavlor, promenerar i omgivningarna, känner tomheten efter skilsmässan, okynnesdricker ibland och kommenterar världshändelserna han läser om och ser på TV. Läs mer
Ulf Lundells senaste bok är ingen roman utan en dagbok, kan man säga, där han reflekterar över det mesta i tillvaron. Han har det tråkigt emellanåt och vet inte riktigt vad han vill ibland. Men så gott som varje morgon tar han en lång promenad i den fridlysta nationalparken intill där han bor och sätter så att säga igång sig själv. Läs mer
Fyrtio år efter Ulf Lundells debutroman kommer en nyutgåva med ett nytt förord av författaren själv på 13 sidor samt att boken nu är inbunden till skillnad från klamrad som den var i original. ”Sjuttiotalets generationsroman” utnämndes den till av recensenten Lars-Olof Franzén i DN den 5 april 1976. Huruvida den var det har varit omdiskuterat, men för mig personligen var den avgörande på så sätt att jag nu är litteraturrecensent. Läs mer
