Studieförbunden blir  
utbildningsalternativ

Kunskapslyftet innebär också att studieförbunden på allvar blir ett utbildningsalternativ.
­ Detta är en möjlighet för oss att visa att vi behövs. Vi kan mycket mer än knyppling, keramik och lera, säger Per-Erik Ålöw, verksamhetsansvarig på Frikyrkliga studieförbundet.

Margareta Löfving-Eriksson, ställföreträdande verksamhetslärare på Vuxenskolan berättar att de fått alla sina kurser accepterade, vilket gör utbudet brett. Såväl orienteringskurser som gymnasiekurser och mer yrkesinriktade - exempelvis inom städbranschen eller som egna företagare. Eller vaktmästeri, fastighetsservice och väktaruppdrag.

­ Vi följer kursplanen för kommunal vuxenutbildning och håller oss till kurslängder som man kan få betyg och diplom på, förklarar hon.
Minsta antalet studietimmar är olika för olika kurser och relaterat till ett studiestödspoäng, på höstterminen krävs 80 poäng för att få särskilt utbildningsbidrag och på vårterminen 90 poäng.

­ Det är ju det som diskuteras nu, om det är rättvist att somliga får det och att andra måste låna för att studera, påpekar Margareta Löfving-Eriksson.

För att vara berättigad till särskilt utbildningsbidrag krävs att man t ex läser kärnämnen som ger kompetens för treårig gymnasielinje en termin - och det innefattar svenska 90 timmar, engelska 40 timmar och matematik 45 timmar. Alltså cirka 250 timmar för att komma upp i heltidsstudier, sedan tillkommer hemarbete.
Detta är inget nytt, utan regler som alltid funnits för kommunala vuxenstudier.
Dock är de timmar man tillbringar på Vuxenskolan mindre än på ungdomsgymnasiet, vilket utbildningssamordnarna tvingas ta hänsyn till när gymnasiepoängen räknas ut.

Vad har ni för förhoppningar på Kunskapslyftet?

­ Att vi ska få igång kurser på alla våra områden. Kanske inte minst på områdena hälsa/omsorg, förvaltning/städning, rengöring, småföretag och väktaruppdrag. Så finns ju även möjligheten att läsa data, både som grundämne och fördjupning, säger Margareta Löfving-Eriksson på Vuxenskolan.

Per-Erik Ålöw, verksamhetsansvarig på Frikyrkliga studieförbundet berättar att man därifrån också går in med orienteringskurser. Livsåskådning, personlig utveckling och orientering om arbetsmarknaden hoppas man dock skall medverka till att de studerande får prova på projektarbete på olika sätt.
­ Sedan är det enskilda studieplaner för var och en som gäller. Kurserna är på 20 veckor per termin, berättar han.
­ Som studieförbund har vi själva tagit fram ett eget material "Att bryta vanans makt". Vad behöver jag göra själv för att kunna utnyttja min förmåga?

Det handlar om fantasi och vilja - att kunna gå ur misslyckanden med positiva erfarenheter. "Jag kan - jag vill - jag ska visa att jag behövs" är devisen för kursen som är uppdelad på 30 timmar per vecka.

Vad har ni för förhoppningar på Kunskapslyftet?

­ Några ekonomiska förhoppningar har vi inte. Men den pedagogiska modellen vi arbetar efter kan användas även i detta sammanhang.
­ En stor del av den äldre generationen i Kunskapslyftet har misslyckats i skolor. Och vi kan erbjuda dem den lilla gruppen som kan passa dem bättre, säger Per-Erik Ålöw på Frikyrkliga studieförbundet.

text: LEIF WILEHAG
illustr: HENRIK LANGE