Den snart avslutade demokratiutredningen har uppmärksammats betydligt mer än vad som är normalt för utredningar. Huvudsekreteraren Erik Amnå berättar spontant om reaktionerna på en skrift i en av utredningens skriftserier.

- Det blev ganska mycket väsen kring skriften om olydiga medborgare, där vi tar upp flyktinggömmare och djurrättsaktivister. En länspolischef ringde direkt efter ett referat i Dagens Nyheter. Han tackade för att vi vågade ta upp ämnet och menade att vi ju inte kan lösa problemet med mer kravallstaket. En annan som ringde menade att vi gullar med våldsverkare.

Kanske är det inte konstigt att just rörelser utanför de etablerade kanalerna skakar om och leder till reaktioner. Så frågan om varför det har blivit en demokratiutredning just nu är kanske inte så konstig?

- Nej, så är det nog, säger Erik Amnå. Regeringen konstaterade att mycket har hänt sedan maktutredningen 1990 gjordes. Framför allt har vi haft en explosionsartad utveckling inom IT-området. Tittar man sedan på folkrörelserna har de genomgått en alarmerande utveckling. Men samtidigt har nya rörelser tillkommit, så regeringen tyckte att det var hög tid att göra en ny kartläggning som grund för en utveckling av folkstyret.

Demokratiutredningen har arbetat med metoder som inte är vanliga för utredningar. Inte utan stolthet i rösten ger Erik Amnå några exempel:

- En av utredningens uppgifter har varit att stimulera den offentliga debatten. Vi har valt att undvika den vanliga centreringen till Stockholm. Totalt har vi arrangerat 16 regionala debatter. Vi har gjort två olika skriftserier. En med forskningsinriktning och en mer lättillgänglig skriftserie med inriktning på debatt.
- Givetvis har vi använt oss av Internet. Vår hemsida har haft ungefär 500 besökare varje vecka. Här kan man exempelvis använda länkar till danska och norska utredningar. Men framför allt har den haft stor betydelse för att sprida det material vi producerat. Många kanske drar sig för att köpa de digra forskarrapporterna. Men här finns allt tillgängligt gratis för den som kan ladda ner och skriva ut.
- Så hemsidan har varit ett mycket lyckat inslag i utredningen.

Från början diskuterades om inte hemsidan skulle utvecklas betydligt mer än så. Vi befinner oss ju bara i början av internetkulturen, så mycket återstår att utveckla. En kraftfull dialog med många människor och aktivistgrupper, politiker och partimedlemmar var en möjlig utveckling. Men metoden har sina risker, speciellt när mötesplatsen är liten. Några få personer kan lätt skapa sig oberättigat stort utrymme. Erik Amnå vill av naturliga skäl inte stanna upp vid detta, utan mer se till det som varit positivt.

- Ordföranden Bengt Göransson har ofta gått in personligen i de debatter som har förts på hemsidan.

En annan tanke med hemsidan har varit att sända direkt från seminarier. Detta har visat sig vara praktiskt svårt att genomföra ute i lokaler som inte har haft nödvändig teknik i huset. Däremot har flera presskonferenser sänts ut via Internet.

- Ett seminarium i Umeå sändes ut i direktsändning. Men vi har inte gjort någon uppföljning om hur det har fungerat. Ett problem är ju att tekniken med modemuppkoppling inte fungerar särskilt bra.

Det tryckta materialet som framställts under utredningens gång börjar anta gigantiska mått. Småskrifterna med debatt närmar sig 30 till antalet. Forskarrapporterna är inte lika många, 12 stycken, men utgör en ansenlig mängd sidor. Men Erik Amnå tycks inte vara särskilt orolig för att utredningen ska förlora sig i den stora mängden producerad text.

- Vi har haft ambitionen att skapa ett demokratibibliotek som ska kunna stå på egna ben. Mycket av materialet har använts på allt från högskolor till gymnasier och grundskolor. Tanken har inte varit att skapa en enda ståndpunkt utan flera. Ibland står en forskare mot en annan.

Den 15 februari nästa år kommer utredningen att lämna sitt slutbetänkande, så det är lite för tidigt att locka ur Erik Amnå vilka förslag som kommer upp. Men förhållningssättet till rörelser vid sidan om de etablerade partierna bjuder han lite på.

- Demokratiutredningen betonar att det är vi själva som skapar historien och att det beror på medborgarnas vilja hur demokratin kommer att utvecklas. Det är inte på förväg bestämt. Utredningen avvisar bestämt tanken att historien skulle ha kommit till sitt slut, som några inflytelserika debattörer hävdade efter berlinmurens fall.

- Vi ser också att oberoende medborgerliga sammanslutningar blir ett allt viktigare inslag i samhället. Rörelser som skaffar sig kunskaper, demonstrerar och tänjer på de existerande gränserna.
- Allt kanaliseras alltså inte längre genom de etablerade folkrörelserna. Här gör demokratiutredningen en ömsint men inte blåögd analys. Givetvis ser vi att allt som ryms inom begreppet civilsamhället inte är gott.
- Sedan finns andra och nya inslag i samhällsutvecklingen, som lobbning. Det är uttryck för bestämda intressen. Det är inte enkelt att säga något entydigt om detta. Vissa drag stärker demokratin, andra försvagar den.
- Vissa rörelser är tydligt elitistiska. De krafter som förvrider styrkeförhållandena i samhället är vi negativa till.

Text: CHRISTER WIGERFELT
991208