- Ljud påverkar oss redan i fosterstadiet. Vi har ett mycket kroppsligt förhållande till ljud.
Orden är Torbjörn Stockfelts. Han vill uppmärksamma ljudets betydelse för staden som kreativ kraftkälla.

TORBJÖRN STOCKFELT
är professor i pedagogics and humanics vid Springfield College i USA. På äldre dar har han också blivit göteborgare. Han menar att ljudet troligen är det första sinne vi tillägnar oss. Det sker redan i fosterstadiet.

Inlärandet börjar lika tidigt. Modeuttrycket "livslångt lärande" ställer sig Torbjörn Stockfelt definitivt bakom. Vi slutar inte lära oss förrän på den yttersta dagen. För det växande fostret blir därför konsekvensen att dess självuppfattning till största delen formas i en ljudbild.

- Därför är det viktigt att tänka på ljudsituation för det ofödda barnet. Det är viktigt med upprepade ljud för inlärning och igenkännande.

LJUD BLIR INTERNALISERAD i den mänskliga kroppen redan före födseln. Efter födelsen blir ljud en nödvändig existensiell resurs. Som "bevis" anför Torbjörn Stockfelt att det ofta upplevs som svårare att bli döv än blind. Vi använder ljud till stor del omdevetet för att orientera oss i rummet. Helt tysta miljöer upplevs som obehagliga. Men de är lyckligtvis sällsynta.

- Hörandet är en tolkningsprocess. Därför är ljudmätningar ofta trubbiga instrument för att kunna bedöma hur vi upplever ljud. Vi tolkar in ljud som saknas och fyller ut med det som borde finnas där.

MONOTONA LJUD GER INGET UTRYMME för tolkningar och de kan skapa spänningar i kroppen. Vem har inte upplevt lättnaden när en centralfläkt i ett hus stängs av. Men det finns enligt Torbjörn Stockfelt subjektiva faktorer som avgör vilka effekter vissa ljud får på den enskilde individen. Man väljer att lyssna på vissa ljud, medan andra sorteras bort.

- Vi är inte tränade att söka hörselintryck medvetet. Därför kan ljud överraska oss med att vara ångestskapande. Ta stadsborna som kommer ut på landet. Många blir rastlösa och saknar de ljud som man kanske störs av inne i stan.

BETYDELSEN AV LJUDEN I STADEN är tämligen outforskad. Spårvagnen går med halvhöga bastoner. Lastbilen har djupare bastoner som skapar resonans i kroppen, som i sin tur väcker obehagliga känslor hos många. Måsarnas skrik bryter av och ger en trygghetskänsla. Men viktigt är även tystnaden mellan ljuden. För att man ska höra ett ljud måste man även kunna höra tystnaden under, menar Torbjörn Stockfelt.

- Göteborg har ett bra ljud. Jag skulle kunna gå med förbundna ögon från centralen till Götaplatsen.

Vad är det då för ljud som kan bidra till att skapa den kreativa staden? Bort med de monotona ljuden. I övrigt tycks det vara ganska subjektivt. För Torbjörn Stockfelts del blir budet att förändra stadens ljud, så att det blir skönt att höra tystnaden.

text: CHRISTER WIGERFELT
ill: HENRIK LANGE


 
  Ungefär vart tionde år höjs stadens alla sirener med några decibel. Eftersom det ständiga bakgrundsbruset ökar konstant, måste ambulanser och polisbilar höja volymen för att höras. Vart är vi på väg? När kommer ljudboomen att avstanna, eller rent av retirera? Kanske kan sirenerna återgå till normal samtalston när de viskande elbilarna blir fler - eller ska de tvingas fortsätta att skrika sig hesa efter uppmärksamhet?
JH