I Europaparlamentet bildades nyligen en tvärpolitisk arbetsgrupp för att främja läsning och läskunnighet i Europa. Det finns en mängd sådana mer eller mindre officiella grupper för ledamöter som engagerar sig i något specifikt sakområde och vill fördjupa sig i detta genom att ordna seminarier, ta politiska initiativ och diskutera med andra likasinnade. Arbetsgruppen ägnar sig bl.a åt att formulera förslag för att bekämpa analfabetism, men också åt att främja läsandet generellt.

På det senaste mötet diskuterades det faktum att det finns allt fler funktionella analfabeter i Europa. Enligt nya siffror är 20 procent av befolkningen inom EU funktionella analfabeter, dvs de kan läsa men inte efteråt redogöra för vad som står i texten. Det är en oroväckande hög siffra och ansvaret vilar förstås främst på varje land att se till att tillhandahålla en hög kvalitet i grund-, vuxen- och vidareutbildning.

Frågan om läsande är egentligen ingen fråga där EU har särskilt stora formella befogenheter, även om opinionsbildning och stöd kan fylla en viktig funktion i sig. I Amsterdamfördraget står att EU ska bidra till att kulturen i medlemsländerna utvecklas, men med bibehållen respekt för den nationella och regionala mångfalden. Fördraget vill också framhäva det gemensamma kulturarvet. Genom gemensamma aktiviteter, stöd till samarbete, utbyte och information inom kulturområdet hoppas man knyta Europas invånare närmare till varandra. Det kan ske genom gemensamma festivaler, roterande kulturhuvudstäder, mässor och utställningar men också genom en stor satsning på att översätta av litteratur till de olika europeiska språken. På detta sätt hoppas man öka kunskapen, förståelsen och toleransen för de olika kulturer som ryms inom medlemsländernas ram, något som på sikt kan skapa känslan av en europeisk gemensam kulturidentitet. Stöd utgår också till organisationer som på olika sätt försöker främja läsande och tillgänglighet av litteratur. Översättare belönas med ett särskilt europeiskt pris och stöd till bibliotek, forskning och stipendier är annat som ingår i EU:s speciella kulturprogram ARIANE. Samarbete sker också med länder utanför EU.

Det finns på många håll en ökad oro för vad som skall hända med boken nu när alla andra media ökar i betydelse, inte minst informationstekniken. Kommer vi att läsa böcker i framtiden? Ersätts boken av snabbare media ­ tidningar, film, korta sammanfattningar på Internet? Situationen i medlemsländerna är ännu så länge inte alarmerande. I Sverige visar en nyligen publicerad undersökning att svensken ägnar 23 minuter om dagen i genomsnitt åt att läsa en bok, 39 procent öppnar en bok varje dag, i huvudsak skönlitteratur, tätt följt av facklitteratur. Det är ganska höga siffror och de har legat ganska konstanta de senaste 20 åren även om det skett förändringar mellan de grupper som läser. Barn är de stora bokkonsumenterna, men det finns en liten tendens till att barnboksläsandet minskar.

Inom EU finns inte lika god statistik som i Sverige men en nypublicerad rapport från Europaparlamentet visar att det överlag skett en ökning av bokförsäljningen. I genomsnitt publiceras en bok per 1000 invånare i unionen, något fler i Norden och Storbritannien, något färre i Sydeuropa. Totalt sett finns det sålunda ingen omedelbar oro för att bokläsandet skall försvinna.

Inte desto mindre finns det skäl att se upp. Den ökade satsning som sker på att skolelever och studenter ska ha tillgång till datorer och Internet i skolorna är mycket positiv ur flera bemärkelser. Genom att skolan tillhandahåller den nya tekniken får alla barn tillgång till den. Det är viktigt att lära sig sökvägarna till den oerhörda mängd kunskap och upplysning som finns på nätet, men det är lika viktigt att lära sig att förhålla sig kritisk till informationen. Själv använder jag nätet dagligen för att söka reda på uppgifter och nyheter och minns knappt hur jag klarade mig för bara några år sedan under pre-internet tiden på 1900-talet. Men användandet av modern informationsteknik får inte ske på bekostnad av böcker. Jag är så gammaldags att jag menar att det fortfarande behövs böcker i skolan, böcker man kan ta hem, stryka under i, slå upp i, läsa och läsa om. Jag tror det är oerhört viktigt att ge också mycket unga barn möjligheten att uppskatta välskriven litteratur som kräver eftertanke och tid, inte bara ge dem adressen till en snabb sammanfattning på nätet. Visst finns många av klassikerna, illustrerade och möjlighet till interaktiv läsning, på internet, och säkert kan det göra att fler upptäcker såväl äldre som modern litteratur. För mig finns det dock få saker som skapar sådan glädje som att få krypa ner i soffan eller sängen med en nyinköpt eller lånad bra roman. Den upplevelsen önskar jag många. Och trots att datorerna blir allt mindre är det fortfarande otympligt med datorn i sängen.

Text: CECILIA MALMSTRÖM
00.01.26