Den tekniska
utvecklingen formar och förändrar vårt samhälle i en
allt snabbare takt. Det nya digitala informations- och kunskapssamhället
väller in över oss och det är svårt att hänga
med i svängarna. Det som är nytt idag är gammalt redan i
morgon.
Det är lätt att låta sig förföras och bländas
av den nya tekniken och alla de produkter och möjligheter som den tycks
medföra. Men hur kommer det nya samhället att se ut? Finns det
plats för alla, hur blir det med jobben och hur ska det nya samhället
organiseras?
- Vi befinner oss mitt i en brytningstid mellan maskinteknologins samhälle
och det nya samhälle som IT-tekniken formar. Det borde vara självklart
att vi intresserar oss mer för framtiden och de konsekvenser som den
tekniska utvecklingen får för samhället. Själv kan
jag känna en barnslig förtjusning över ny teknik men nu tycker
jag att det är dags att vi betraktar den med vuxna ögon, menar
Bo Dahlbom.
Han har själv sina akademiska rötter i filosofin, men det är
utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv som han har intresserat
sig för sambandet mellan teknisk utveckling och social förändring.
Ett intresse som går tillbaka till mitten av 1980-talet. Dahlbom menar
att det informationssamhälle som nu tar form innebär långt
större och mer djupgående förändringar än vad
de flesta av oss är benägna att tro.
Tvingande kraft
Bo Dahlbom påpekar
hur tvingande tekniken hittills har varit för samhällets utveckling.
Tekniken påverkar och formar i stort sett hela vår vardag. Hur
vi organiserar och definierar vårt samhälle i stort som i smått
efter de krav som den förhärskande teknologin ställer.
- Teknikens betydelse som samhällsförändrare är enorm.
Vad vi nu upplever är en samhällsrevolution. IT-teknologin kommer
att förändra vårt nuvarande samhälle från grunden.
Det blir en lika stor omställning som när vi lämnade landet
och flyttade in till städerna för att jobba i fabrikerna. Skillnaden
är bara att nu går det mycket snabbare. När vi gick från
bondesamhälle till industrisamhälle tog förvandlingen cirka
100 år. Nu får vi betydligt kortare tid på oss att ställa
om till ett samhälle som fokuserar på information- och tjänsteproduktion
istället för den traditionella industriproduktionen, konstaterar
Dahlbom.
Han tycker det är underligt att tekniken fortfarande tillåts
ha en så dominerande position i vårt samhälle. En position
och ett egenvärde som aldrig ifrågasätts.
- Det är förvånande hur undfallande kulturen har varit inför
teknikens framfart. De riktigt viktiga frågorna, som till exempel
det ekonomiska systemet eller den tekniska utvecklingen blir aldrig föremål
för demokratisk debatt eller prövning. Frågan är om
vi ska styra tekniken eller låta den styra oss även i fortsättningen?
Det beror på vad vi vill ha för samhälle i framtiden. Vi
får den framtid vi förtjänar, menar Bo Dahlbom.
Enorma möjligheter
Industrin producerar
mer och mer samtidigt som den sysselsätter allt färre människor.
Vissa prognoser hävdar att år 2010 kommer den sammanlagda livsmedels-
och varuproduktionen endast att sysselsätta cirka tio procent av den
arbetsföra befolkningen.
- Hela vårt nuvarande samhälle är uppbyggt på maskinteknologin.
Centrala begrepp i vår kultur, t ex arbete, arbetsplats, fritid, pension,
sjukkassa, semester och utbildning existerade i princip inte före industrialiseringen.
IT-samhället kommer att förändra hela denna grundval. Mycket
av det som idag uppfattas som självklarheter kommer vara föråldrade
inom inte alltför många år. För många betyder
det att tillvaron kommer att upplevas som otrygg, instabil och traumatisk.
För Bo Dahlbom är det självklart att vi ska använda
alla de mänskliga resurser som frigörs till forma framtidssamhället.
Ett tjänstesamhälle som prioriterar utbildning, vård, service,
underhållning och handel.
- Än så länge är vi så låsta av industrisamhällets
organisation att vi har svårt att se de nya möjligheter som erbjuds.
Vi har idag en nästan ofattbart hög materiell levnadsstandard
och behöver allt färre för att producera den. Det ger oss
väldigt stora möjligheter att höja kvaliteten på många
områden. Men då krävs att vi verkligen intressera oss för
vilken typ av samhälle vi vill ha. Vi måste intressera oss mer
för framtiden och hur vi ska använda våra högteknologiska
verktyg på bästa sätt.
Framtidsarkeologi
Dahlbom menar att
alla våra gamla ideologier har förlorat sin relevans. De tar
inte hänsyn till tekniken och kan därför inte längre
ge oss något stöd. Han efterlyser en ny ideologi som tar tekniken
på allvar, är framtidsinriktad och vilar på en vetenskaplig
grund.
- Ska vi kunna forma framtiden måste vi veta något om den. Vi
behöver en vetenskap som studerar framtiden. Inte för att leverera
sanningar utan för att hålla diskussionen levande. En framtidsarkeologi
som utifrån dagens förutsättningar skisserar möjliga
framtida kulturer.
- Under alla förhållanden behöver vi en fristående
institution för reflektion, ett slags framtidsseminarium som på
ett demokratisk sätt diskuterar våra möjligheter.
Själv är han optimist och tror att vi kan skapa ett gott samhälle
i framtiden. Ett pratsamhälle som bygger på interaktion och kommunikation
mellan fria och självständiga individer.
- Jag tror att vi kan stärka demokratin och utnyttja vår materiella
rikedom till att ge alla en guldkant på tillvaron. Men då måste
vi först lösa de övergångsbesvär och organisationsproblem
som vi upplever idag. Det viktiga är alla blir delaktiga. Ett samhälle
som ställer vissa grupper utanför har misslyckats, menar Bo Dahlbom.
PETER WERNBOM |
Bo Dahlbom är optimist. Det
nya IT-samhällets framväxt ger visserligen övergångsproblem
men rymmer också stora möjligheter till välstånd.