- Vill du vara med och bestämma hemma i ditt kvarter? De flesta av oss svarar självklart ja på den frågan. Får vi bara chansen så. Men om jag sedan frågar: Går du med i Hyresgästföreningen om det är en förutsättnng för att utöva ditt inflytande? Vad svarar du då. Hemma i mitt kvarter, i Masthugget i Göteborg, så svarar de flesta av mina grannar nej på den frågan. Ett mycket bestämt nej.

Jag har suttit i en kvarterskommmitte i snart femton år. Grannarna har kommit och gått, men en sak har varit konstant. Om vi som utgjort det som förut kallades Kontaktkommitte och som numera kallas Lokal hyresgästförening velat få grannarna att engagera sig och komma på möten så har det gällt att ligga lågt med vår anknytning till Hyresgästföreningen. En vanlig fråga har varit "måste jag vara med i Hyresgästföreningen för att få komma på era möten?". Det måste de naturligtvis inte. Det vi försöker syssla med rör alla som bor i vårt kvarter. Även om vi får våra pengar från Hyresgästföreningen och vi har en bökig redovisningsplikt gentemot dem (trots att pengarna vi får kommer direkt från våra egna hyror). Svårt att se skillnad Ibland har väl föreningen varit bra att ha. När jag skulle ut ur mitt gamla kvarter som skulle rivas gav de juridiskt stöd i förhandlingarna med den förra hyresvärden. De har fått igenom boendeinflytandeavtal med min nuvarande värd. Fast paradoxalt nog är det värden som är mest angelägen om att vi ska komma på möten och tycka till om vårt kvarter. Hyresgästföreningen ordnar kurser i mötesteknik och annat, men ytterst sällan är det någon som vill gå på dem. Det är också så, i allafall för oss som bor i allmännyttan, att de uttalanden som kommer från hyresvärd och hyresgästförening är förvillande lika. Hur har det kunnat bli såhär? Hyresgäströrelsen startade som en rörelse underifrån. Den arbetade nära hyresgästerna och utgick ifrån deras behov. Lyssnar man på vad de säger har de fortfarande hyresgästernas bästa för ögonen. Förmodligen är det en och annan gammal skandal som ligger och spökar i folks misstro. När jag frågar mina grannar om vad de grundar sin skeptiska inställning på så får de något irrande i blicken och kan inte precisera. De muttrar om pampar och sossar, men något mer konkret får jag inte ur dem. Ett ofrånkomligt dilemma? Är det så att hyresgästföreningen varit allt för nära lierad med socialdemokraterna och tappat i förtroende i takt med att sossarna brunnit ut och blivit grå? Eller är det helt enkelt så att en rörelse som funnits för länge blir för etablerad och måste ersättas av en annan, för att behålla sin trovärdighet som oppositionell? Vad som än är förklaringen så strävar vi väl på hemma med vår kommitte. Fast nog vore det fint att slippa skämmas för "hyresfestförseningen". text: SIRI REUTERSTRAND