SKOGEN-
mycket mer än bara träd
|
Ut i skogen skall vi gå, men det är inte den inbjudande
svampplockarskogen i svensk modern tappning som vi möter i Simon Schamas
bok: Skog, Landskap och minne. Det är de dunkla myternas urskog, där
nationer fötts och dött, frihetstankar värkts fram och motstånd
organiserats.
Nu är i själva verket undertiteln på boken: En civilisationshistoria,
minst lika viktig i Schamas teoretiska växthus. Människan har
alltid påverkat vår syn på naturen. Ingenting är
naturligt i naturen, den avbildas alltid och får alltid namn av någon
eller några. Att läsa hans bok är som att vandra runt i
de anlagda trädgårdslabyrinter som under en period var högsta
mode i trädgårdskonsten. Precis när man tror att utgången
är nära så viker han av och det är bara att följa
med.
FRIHET
Författaren tar sig stora friheter när det gäller kompositionen
av boken, ibland blir jag irriterad och nästan förbannad när
han går av den upptrampade stigen och försvinner i de mörka
mytiska snåren. Ilskan försvinner rätt snabbt eftersom Schama
är en så god och kunnig berättare och har mycket att säga
om vår syn på naturen. Den är som bekant inte helt oproblematisk.
Knappt har vi blivit av med den medeltida rädslan för knytt näcken
och älvor i den mörka skogen förrän skogsdöden
och miljöförstöringen drabbar vår syn på naturen
och miljöpessimismen lägger sig som ett vått täcke
över framtiden.
Om en författare kan vara en tålmodig desperado så är
Schema just detta. Han har inte gett upp tanken på att de gamla myterna
om skogen kan användas och tillföra något positivt i dagens
miljödebatt. Mycken motståndskamp- den svenska historien ger
många exempel på detta- har förts just inifrån skogarna
och ibland har motståndet även handlat om skogarnas framtid.
LEVANDE MYTER
Visst lever myterna om skogen som något speciellt och värt
att försvara kvar även i dag. De som slogs för Almarna i
Kungsträdgården på sjuttiotalet och trädkramarna på
västkusten ett tiotal år senare följde en
mycket gammal tradition- tron på att träd är något
mer än bara råmaterial för industrin. Att miljövänner
kan se ut och agera på många olika sätt, visar Schamas
skildring av den polska urskogen Bialowezias möte med nazismen. 1939
gör Herman Göring entré i skogen och börjar omedelbart
arbetet med "germaniseringen" av skogen. För den judiska
befolkningen innebar detta utrotning, medans skogens vilt fridlystes.
Nu är det i den historiska balansens namn inte bara tyskar som brutalt
använt sig av skogen för att bygga imperier.
De engelska ekskogarna var inte bara hem för de fredlösa och de
kungligas jaktmarker, de var också engelska flottans materialförråd
och den funktionen höll på att utplåna dem. Ironiskt nog
räddades de av den framväxande industrialismen: skeppen började
byggas i järn och ekskogarna kunde fredas.
SKOGSKONST
Skogen och alla myterna som den frambringat har inte bara inspirerat mer eller mindre tvivelaktiga politiska figurer. Konstnärer har i alla tider inspirerats av skogsmarkernas mystik. I boken finns en spännande del som skildrar skogen genom målarnas och poeternas ögon.
Trots, eller tack vare att Simon Schama är historieprofessor är detta en bok skriven långt ifrån universitetens normala prosa. Nej, hans språk är mustigt och medryckande. Kombinerat med en genuin berättarglädje så blir det en bok som tål att läsas om många gånger.
text: BJÖRN ZETTERLING
teckning: HENRIK LANGE
