Förvirring kring kulturchef
Business Region Göteborg arrangerade ett möte med några stiftelser om hur kulturen ska kunna få mer pengar. Det var gott om hugade spekulanter. Göteborgs kommun sände en enda deltagare, kulturchefen Christina Hjorth. Vi fick ganska snart syn på hennes namnskylt. Men bäraren av skylten hade manskropp! Visserligen vet vi att kulturen många gånger medvetet försöker provocera, men detta var väl ändå väl magstarkt? Svaret visade sig dock inte vara lika rafflande som frågan. Hjorth hade fått förhinder och istället skickat allt ­ i ­ allo ­ stand ­ in ­ vid ­ omöjliga ­ tillfällen - Nils Tengdahl.
 
Bara så ni vet
Nokia anses ju vara ledande på designområdet och därför vill vi meddela att delar av Albas redaktion som vanligt varit väl framme i trenderna. En av oss har både mobil, tv och gummistövlar från detta finska flaggskepp...
Funky gurus
På 80-talet var det Jan Carlzon, idag är det Kjell A Nordström och Jonas Ridderstråle som är marknadens sanningssägare. De har upptäckt designens betydelse för framgångsrika produkter på marknaden. Vi citerar ur deras nyutkomna bok Funky Business: "Företag som Philips och Bosch säljer sina mobiltelefoner på designen. Svenska H&M var förr känt för att härma andra i modevärlden. Nu har företaget 60 designers anställda. Nike har gått ett steg längre och anställt 350 designers Om ditt företag inte är intresserat av design är det också meningslöst."
Debatt?
Med spänning gick Albas redaktion iväg för att lyssna på en debatt om hur vi skall finansiera kulturen i Göteborg. Kulturverkstan hade fått ihop ett intressant startfält och lokalen var sprängfylld med intresserade. Men vad blev det? Den ständigt frånvarande kulturförvaltningschefen Christina Hjorth hann inte dit i tid. Folke Edwards försökte prata lite sponsring och stadsteaterns pratglade chef snackade på och försökte efter bästa förmåga slänga ut brandfacklor. Vi fick höra massor av deprimerande siffror och Margita Björklund ville som vanligt vara snäll. Men debatt blev det aldrig. Alla pratade liksom på i parallella spår. Höjdpunkten på kvällen blev lite otippat att publiken förmåddes sjunga "Det är kulturen som skiljer oss från djuren".
Nästa gång vill vi se lite fight!
 
Underground satsning?
Den kulturchef vi tidigare nämnt har sagt att Göteborg nu ska satsa på den fria kulturen. Flera annonser över hela uppslaget i Göteborgs-Postens lördagsbilaga har prytts med ett öppet brunnslock. Vi antar att det syftar på viken riktning man ska ta sig för att uppleva den fria kulturen. Vi tog oss ner och kollade aktiviteterna. Vi såg mest hängande huvuden när kommunens stöd till den fria kulturen kom på tal. Ekonomin är som vanligt ett rent helvete. Annonspengarna skulle väl kunna ha använts till annat, fick vi höra. Vi tog oss raskt upp igen.
Men ungdomarna däremot...
Alba har en bred läsekrets. Själva brukar vi räkna med läsare från gymnasiet och uppåt i utbildning. Men även en hel del yngre, gissar vi. De drar sig till skillnad från de lite mer etablerade debattörerna inte för lite fight. En av våra ungdomsreportrar skrev en artikel om popfenomenet Marilyn Manson för något år sedan. Sedan dess har det droppat in beska kommentarer med jämna mellanrum. Invektiven haglar. Ur brevskörden läser vi bland annat: "Ta och maila mig om du din bög vill prata smink." "Kan du skicka ett mail till mig där du förklarar vad du har med andras musik och klädsmak att göra?"
Vi har dessutom fått en del mail som vi av anständighetsskäl väljer att inte citera.
Kvinnosyn
Porrindustrin har åter hamnat i fokus efter filmdokumentären Shocking Truth. Kvinnoförnedringen har gått långt i vissa avseenden. Men även nya element har tillkommit. En erotisk estetik har spritt sig utanför de röda lampornas distrikt. Tyska magasinet Reporter hade under midvintern ett omslag med en sittande kvinna vars kjol var så högt uppdragen att trosorna blev central del av bilden. Svenska modetidningen Elle hakade snabbt på och gjorde ett modereportage på samma tema. Rubriken för reportaget kallades Franska kort.
Frågan är vad detta säger om vår tid. Kanske är det som en analytiker skrev i tidningen Der Spiegel: Politik har blivit privat och erotik offentligt.
Designad snabbmat
Hamburgarna ser väl ut som de alltid har gjort. Kanske är det mer dressing och sallad idag än förr. Men visst är det skillnad på den hamburgare du äter vid lägerelden och den du köper på Burger King. Här får du en dos image på köpet. Se bara på den gamla logotypen. Den andas 70-tal. Du utlovas en stadig hamburgare och trygga tugg. Idag ska det tydligen vara mer drag i hamburgaren. Men varför måste de poängtera att dressingen spiller över?


70-tal vs. 00-tal