Från 1930-talet och framåt var Sveriges jordbrukspolitik protektionistisk och koncentrerad på tullar och införselavgifter på allt importerat livsmedel. Hemmarknaden gynnades ända fram till nittiotalet då det var dags för en ny öppnare politik. Den nya politiken innebar åtminstone i teorin att konsumenternas önskningar skulle styra priser och utbud. Men något kom emellan.

EU OCH JORDBRUKET

Ansökningen och medlemskapet till EU förändrade svensk jordbrukspolitik drastiskt. EU:s Ministerråd- där alla medlemsstaters jordbruksministrar ingår- tar sedan 95 besluten om svenskt och europeiskt lantbruk. CAP, så kallas unionens gemensamma politik angående jorden och djurens framtid. I korthet så innebär den att alla medlemsländers finansieras genom en jordbruksfond som hämtar sina pengar från tullar, införselavgifter, producentavgifter och bidrag från medlemsstaterna. Stödet från fonden används framförallt till pris och marknadsregleringar och något som är utmärkande för hela unionens stödåtgärder, hjälpen till resurssvaga regioner. Det europeiska jordbruket fick 1996 sex biljoner kronor av EU.

IMPORT OCH EXPORT
Sverige importerade 1996 livsmedel för lite drygt 31 miljarder samtidigt som exporten låg på lite blygsammare 14 miljarder. EU-länderna är klart dominerande och står för 2/3 av den svenska mat och dryckesimporten .

Svenska exportvaror är, till ingens förvåning, främst sprit, fisk och olika chokladvaror.

DE SOM ARBETAR MED JORDEN.
Nära tvåhundra tusen är det som arbetar med jordbruk i Sverige- alla gör det inte på heltid, utan det finns en hel del månskensbönder- och tillsammans blir de nästan fyra procent av den arbetande befolkningen. Trots allt tal om utarmningen av glesbygden finns det fortfarande över 90 000 gårdar kvar i Sverige. Storleken på gårdarna varierar från små enheter på ett par hektar till stora gods. De stora gårdarna är sedan mycket länge koncentrerade till Skåne och Mälardalen.

BÖNDER OCH BNP

Sedan många år tillbaka sjunker lantbrukets bidrag till Brutto National Produkten, för tre år sedan var den bara lite över 1%. BNP är ett ganska trubbigt mätredskap och säger inte alltid så mycket om den verklighet den försöker spegla. Något som däremot håller sig nära verkligheten är siffrorna på maten vi faktiskt äter. Vi bor alla i mellanmjölkens land 48 liter mellanmjölk per person och år konsumerar vi.
En vara som är på tillbakagång är knäckebrödet, det tuggas av allt färre konsumenter som numera äter kaffebröd, tårtor och annat sliskigt. Desserterna skall ju sköljas ner med någonting, vin, läsk och mineralvatten kanske, det är de drycker som ökat mest under de senaste åren. Alla konsumtionsiffror skall tas med en nypa salt -förlåt- eftersom de är byggda på ett bristfälligt statistiskt material.

SVENSKA BÖNDER OCH VÄRLDEN

Svenska bönder följer svensk tradition och organiserar sig i princip bara i en jätteorganisation, LRF med 122. 000 medlemmar. LRF är också en stor ägare inom förädlingsindustrin, det vill säga den industrigren som gör hel eller halvfabrikat av råvarorna. Arla och Scan är två av de många livsmedelsföretag som ägs av svenska bönder.Mats Dahlström är enhetschef på LRF:s huvudkontor i Stockholm och lite ambivalent inför det svenska jordbrukets framtid: Han menar att det svenska jordbruket är på rätt väg genom att satsa allt hårdare på den ekologiska odlingen och som han uttrycker det " den gröna nischen". Men det finns mörka moln på den svenska bondehimlen enligt honom: Utmaningen kommer från USA, där tillåter man både hormoner och antibiotika i köttproduktionen och kan därför sälja billigt kött och fläsk. Europa är mycket intressant som kund för amerikansk livsmedelsexport, menar Mats.

Det är ingen småpengar det handlar om när det gäller mat.

DEN SVENSKA MATMARKNADEN

Förra året beräknades dagligvarumarknaden i Sverige vara värd cirka 167 miljarder. Tabellen nedan är från 1993 och visar de tio största livsmedelsindustrierna i Sverige, försäljning i miljoner Kr och antalet anställda.

FÖRETAG FÖRSÄLJNING ANSTÄLLDA

1.BCP	22 035	19 976
2. Arla	10 856	5581
3. Slakteriförbundet	5 255	2 350
4. Skanek ek. förening	5 168	1 800
5.Cerealiakoncernen/ LRF	4 939	3 801
6. AB Vin och Sprit	4 748	958
7. Karlshamns AB	1 445
8. Scan Invest	3 539	2 132
9. Pripps Bryggerier	3 422	2 776
10. Scan Västkoncernen	3 274	1 515

För den vetgirige finns det mycket information om livsmedel och deras tillverkare att hämta på nätet. Om ni scrollar förbi knappraden längre ner på denna sida så finns länkarna där.

Text: Björn Zetterling

http://unilever.oyster.co.uk/inside.view/introducing/board.htmlttp:
Ett av världens största livsmedelsföretag gör en snygg site med reklam och information om sina produkter. Årsedovisningen kan få en konsumföreståndare att gråta av avundsjuka.

http//www.thebabynet.com/babytalkpages/messages/bottlefeeding/399.html. Kritiken mot Nestlè är inte nådig på denna sida. Sedan 1980 pågår en köpbojkott mot nyss nämnda företag. Läs varför !

http://www.dfait-maeci.gc.ca/invest/english/succes/nestle.htm
En lite trött hemsida där man får se en bild av Nestlès canadensiska hövding förklara för den hungrande konsumenten varför Nestlè har etablerat sig i Canada.

http://gjedde.interpost.no/aktuelt/ukespeil/norden/norden_1672.html

http://www.hallbarasverige.gov.se/ ( Utmärkta länkar vidare ut i miljövärlden och stiligt presenterade av storebror från Rosenbad)

http://www.foe.co.uk/
Europas största demokratiska miljöförbund- tycker de själva- presenterar en site från lokalavdelningen i GB. Länkar till den internationella miljörörelsen. Mycket matnyttigt att läsa och lära.