|
Populärvetenskap. Ordet sa mig
ingenting. För att reda ut begreppet gick jag och pratade
med min Naturkunskapslärare Mats Törnblad. Använder
han sig kanske av populärvetenskap i sin undervisning?
När jag knackar på
hos Mats i biologisalen och ställer min lite underliga fråga
lovar han mig att fundera på begreppet. När vi ses
senare samma dag har han både gjort det och pratat med
en annan lärare. Vad är då populärvetenskap?
Mats pratar om olika tidningar och att det finns tidningar för
forskare och tidningar där teorier från dessa framställs
enklare och med anledning att väcka intresse hos allmänheten.
Vi pratar även om vikten populärvetenskapen har för
forskningen vad det gäller företagssponsring, och även
rekrytering av nya forskare.
När jag har börjat få en uppfattning om hur populärvetenskap
används idag, börjar vi diskutera huruvida Mats själv
använt sig av populärvetenskap som ett trick för
att fånga vårt intresse. Jag drar mig till minnes
en gång när vi diskuterade vilka effekter miljö
respektive arv hade på en individ och Mats tog upp exemplet
med guevedoce.
Guevedoce är spanska och betyder 'penis vid tolv'. Någonstans
i en avgränsad del av Dominikanska Republiken förekommer
fenomenet, som vid till en början låter helt osannolikt.
Och det är precis vad Mats sa. I början när han
hörde om flickor som blev pojkar vid tolv, avfärdade
han det som något ur tidningen En Ding Ding Värld.
Numera vet han dock att det är sant och jag kan garantera
att klassens intresse väcktes, inte bara för guevedoce
utan även för biologin.
Normalt sett är det så att tidigt under graviditeten,
när fostret fortfarande inte är större än
en tumme, är alla foster flickor. Sedan faller äggstockarna
ner i blygläpparna och bildar testiklar och klitoris växer
ut till penis. Precis detta händer också i Dominikanska
Republiken, men när flickorna är i tolvårs-åldern.
För att göra en lång historia kort så hade
18 av 19 som fått denna speciella gen sedan anpassat sig
till livet som män; gift sig och skaffat barn. Med detta
ville Mats påvisa vikten av arvet vägt mot uppfostran
och miljö.
När andra terorier kommer med jämna mellanrum för
att bevisa samma sak som forskningen om guevedoce säger,
väckte denna teori genast vårt intresse. Ett smart
grepp för att få eleverna att vilja veta varför
och därmed ett sätt att använda en typ av populärvetenskap
i undervisningen.
Vi diskuterade också vikten
av att vara insatt i vetenskap. Mats menar att vi måste
ha bakgrundsfakta för att kunna fatta beslut i olika frågor.
Och visst är det svårt att orka vara insatt i allt.
Ju mer lättillgänglig informationen är och ju
mer attraktivt den läggs fram, desto lättare är
det att ta till sig tillräckligt med information för
att ta ställning för eller emot något. Jag tycker
att skolan är en viktig plats att få ut information
i olika frågor, om inte annat ur allmänbildnings-synpunkt.
Därför är det viktigt att läraren lägger
fram ämnet på ett intressant sätt. Att ha någon
att ställa frågor till när funderingar kring
vetenskapliga resonemang kommer upp är mycket bra. Man kan
inte styra en tidningsartikel efter vad man själv vill veta.
En annan mycket intressant del
av vad som absolut måste ses som populärvetenskap,
det är boken Tao enligt Puh av Benjamin Hoff. Detta är
en bok som Mats kommer att tänka på när vi sitter
och pratar. Han berättar hur han har använt boken,
som vill visa taoismen genom Nalle Puh och Nalle Puh genom taoismen,
vid tillfälle i undervisningen.
Taosimen bygger på förmågan att se helheten
utan att strukturera upp den, att kunna göra en sak fast
man planerat någon annan helt enkelt. Visst kan det vara
svårt att följa stundens ingivelse och intuitionen
istället för det iskalla förnuftet.
Detta kan ses som en livsåskådning, men det handlar
som Mats säger också om att lära sig använda
höger hjärnhalva och är därför en del
av Naturkunskapen också. Vi har jobbat mycket med hjärnan
och bland annat gjort olika tester för att se vilken hjärnhalva
vi använder för att lösa olika problem. Kanske
är det lätt att glömma det kreativa sättet
att lösa problem, och att istället koncentrera sig
helt på det logiska.
Inte nog med att det är forskare som förklarar taoismen
idag, menar författaren. De gör det just genom att
gå helt emot taoismens synsätt, det vill säga
genom att strukturera upp den.
Nalle Puh tilltalar onekligen de flesta, så att använda
sig av honom att förklara taoismen är ett populärvetenskapligt
drag i allra högsta grad. Så istället för
att använda sig av Nalle Puhs goda vän Ugglans sätt
i undervisningen nästa gång, kanske det är bättre
att som författaren ta hjälp av Puh. Ibland kan de
enklaste och allmänpopulära saker förklara de
svåraste ting och det är det vi kallar populärvetenskap.
text: LINA GUSTAVSSON
|