Stjärna på havets botten

Som en stjärna på havets botten
känner mina armar vagga i vattnets vindar

Ligger på rygg och tittar upp mot ljuset
naken och lugn

Jag och den öppna blå himlen

Vi kysser varandra

Jag låter mina armar vaggas
jag är ett öga

För allt är i allt

Och allting
allt som finns
och det som inte finns

Ingenting tar slut
inte på länge än

2003.04.24

Åse Bruun

Författaren till ovanstående dikt avstod från en egen presentation men vill ni läsa mera av henne rekommenderas ett besök på http://www.sockerdricka.nu/s6/showuser.php?ID=1626