LIVEGEN ELLER FLEXIBEL?

Nu kommer det en stor utbildningsreform, som startar i höst och kommer att pågå i fem år. Hela femton miljarder skall satsas på att lyfta kompetens och kunskapsnivå för dem som inte har gymnasiekompetens. Kan då ett kunskapslyft vara vägen till nya jobb?
Volvo är en av de största industrikoncernerna på västkusten. Så det föll sig naturligt att tala med Leif-Åke Nilsson. Han arbetar som personalchef på volvokoncernen.
- Hur ser då Volvo på kunskapslyftet?
- Kunskapslyftet är absolut nödvändigt. Sverige måste bli konkurrensmässigt igen. Alla måste jaga en kompetenshöjning, framförallt för att höja sin anställningsbarhet, menar Leif-Åke.
Som tillägger att den tekniska utvecklingen nu går så fort att det krävs en beredskap för att utbilda sig hela livet om man vill hänga med. Alla behöver, enligt personalchefen, en större öppenhet för att gång på gång i livet lära om. Han talar mycket om att det krävs en flexiblare arbetstagare i framtiden. Forna tiders hoppjerka är ett minne blott.
-Vi fyrtiotalister stannade allt för länge på ett arbete. Vi var närmast livegna, det går inte att arbeta så i framtiden. Att byta arbete kan vara ett bra sätt att skaffa ny kompetens, tycker Leif Åke.

LÅGA LÖNER

Volvo som i många år varit en stor arbetsköpare i Sverige riktar sig nu främst utanför Europas gränser. Det är fabriker på gång i Indien och Kina, p.g.a. det låga lönerna och närheten till de stora asiatiska marknaderna. Allt fler jobb försvinner till andra länder , så hur skall det skapas nya jobb i Sverige?
- Högteknologi, service och turistnäring kan skapa nya jobb. Men den svenska arbetslösheten kommer att vara runt 10% under överskådlig framtid, tror Leif -Åke .
Men dagens arbetslöshetsiffror har inte många år på nacken. Går det inte att återanställa de flesta av dagens arbetslösa inom offentlig sektor?
-Nej, den tiden är förbi och kommer aldrig igen, tror Leif-Åke.

ERICSSON OCH FRAMTIDEN

Även om Volvos besked angående möjliga svenska arbeten inte var så upplyftande, finns det andra stora svenska företag som tänker anställa i framtiden. Henrik Bremer arbetar som informatör på Ericssons microwawe-systems i Mölndal. Hur ser då Henriks företag på kunskapslyftet?
- Vi ser utbildning som mycket viktig för Ericssons framtid. Kunskapslyftet innebär att människor får gymnasieutbildning. Det räcker nu inte för oss på Ericssons. Vi behöver duktig teknisk personal, framförallt civilingenjörer, men vi samarbetar med Hisingens komvux, där vi skapat en utbildning för elektroingenjörer, berättar Henrik Bremer.
Framtiden verkar ljus för Ericsson. Åtminstone inom vissa divisioner av företaget. Henrik Bremer tror på att microwawe-system behöver anställa cirka femhundra tekniker de närmaste tre åren. Det är framförallt civilingenjörer Ericsson behöver i framtiden, men det tidigare nämda samarbetet med komvux skall ge de studenterna chansen till jobb, även utan civilingenjörs-utbildning.

KVINNOR OCH TEKNIK

Det komvux som Henrik Bremer från Ericsson nämnde ligger alltså på Hisingen i Göteborg. Håkan Carlfelt är projektledare där bl.a. för den elektronik- ingenjörsutbildning som skapats i samarbete med Ericsson. Det är ett femtiotal elever som nu genomgår antingen en 2-årig eller 3-årig utbildning i elektronik. En speciell satsning har gjorts för att få kvinnor att söka till utbildningen. För den treåriga grenen fodras antingen ekonomiskt eller samhälls- vetenskapligt gymnasieprogram.
- Anledningen till att vi valde samhällsprogrammet var att det går många flickor där. Vi tycker att det behövs mer kvinnor inom tekniska yrken, säger Håkan Carlfelt.
Det finns ingen jobbgaranti efter utbildningen. Den långa praktiken som ingår i utbildningen, antingen nio månader eller femton, skall vara en hjälp för studenterna att få jobb. Eftersom ingen ännu slutfört utbildningen finns det inga siffror på hur många som kan tänkas få jobb.

FRAMTIDEN

Det var några företag till som fick frågan om hur de såg på kompetensutveckling i allmänhet och kunskapslyftet i synnerhet. Resultatet av utfrågningen var mycket blandad. En personalchef kände inte till kunskapslyftet. En annan talade om att det stora läkemedelsföretag han arbetade på expanderar hela tiden men de sökte främst kemister och biologer från högskolan och universiteten.
Sammanfattningsvis så står det klart att kraven från företagen ökar. De kräver allt högre utbildning och flexiblare arbetstagare. Kanske är kunskapslyftet en början till att tillgodose dessa krav?

text: BJÖRN ZETTERLING
illustration: HENRIK LANGE