Bortsett ifrån att det är otydligt vad eller vem Alba representerar, vilket från demokratisk synpunkt skulle vara av intresse att veta*, ska jag försöka svara på frågorna i tur och ordning. Jag har följt försöken med kommundelsnämnder, stadsdelsnämnder utan och med budgetansvar och varit kritisk långt innan de skapades. Därför har jag naturligtvs inget emot att de avskaffas, men inga förhoppningar om det eftersom reformen är så omfattande. Stadsdelsnämnderna har inte medfört ökad demokrati visar utvärderingar. Svårigheterna att fördela gemensamma resurser så att det uppfattas som rättvist är uppenbara, byråkratin har enligt min uppfattning ökat. Nämnderna har för många och för stora uppgifter att klara för fritidspolitiker, avhoppen har varit legio. Utan direktval och beskattningsrätt är de en halvmesyr från demokratisk synpunkt, men ger man dem det så kan de lika gärna bli fristående kommuner och att få 21 sådana att fungera tillsammans är lättare sagt än gjort. Jag har med andra ord ingen lösning som bygger på de nuvarande stadsdelsnämnderna. Jag har pläderat för institutionesstyrelser (för Frölunda kulturhus och annat) och distriktsnämnder för skola, socialtjänst och fritid för att klara närdemokratin. Representativ demokrati är för övrigt det enda som kan fungera någorlunda i praktiken. Varje individ kan inte ha inflytande och vara med och bestämma, det är omöjligt. Politiker tar intryck av demonstrationer och uppvaktningar, men kan inte ändra varje beslut för att några protesterar. Politikern har ansvaret att avväga och överväga och överväga om argumenten håller. LARS WENANDER *I den allmänna röra som alltid råder på en redaktion (fråga oss på Alba) försvann första sidan på vårt fax när det anlänt till Arbetet Nyheterna. Numera är Wenander och övriga redaktionen upplyst.