Det är inte så att jag tycker att det är tråkigt att shoppa på något sätt, tvärt om, jag älskar att gå omkring och vandra i stan och titta på allt och alla. Att gå titta på "allt" i affärerna och gå i sin egen lugna takt. Det finns vissa gånger det är kul att gå tillsammans
med någon eller några andra, på de stora januarireorna
till exempel. Det ligger någon typ av stämning över de stora
reorna, människor som trängs överallt och mer eller mindre
bråkar över de verkliga fynden. Har du någon gång varit ute i stan och shoppat med din familj? Detta eviga gnällandet, kanske från dina barn eller från något av dina syskon. (Eller kanske rent av från dig själv?) Jag bor hemma med mina föräldrar och tre syskon och har många gånger fått erfara att något av mina yngsta syskon "gnäller": "Jag vill också ha någonting." "Mamma varför får bara hon saker." Det kommer från ett av syskonen som har varit inne och provat en hel del kläder men inte tyckt att något av det har passat, medan syskon nr.2 har hittat kläder som har passat. Det är ju sååå jätte orättvist om "hon får kläder men inte jag" tycker de. Detta eviga gnällande. Det förstör det goda humöret för oss andra som är med. Det är ju inte bara syskon och
barn som kan vara jobbiga. Jag vet, jag vet, jag kan också vara jobbig
att gå omkring i stan med. Jag vill alltid gå igenom alla kläderna
i en affär och prova en del men det betyder ju inte att jag måste
köpa något. Det har jag upplevt en hel del gånger, det
är ju också en bra anledning att shoppa ensam. Man slipper ha
någon som hela tiden frågar. "Är du klar snart?"
text: JENNY ANDERSSON |