Västsverige har stora svårigheter att visa sig själv som en fungerande region i världen. Kanske har den politiska och ekonomiska eliten en annan självbild än gemene man?

Global Forum kallas en konferens i Göteborg som hölls i början av september. Tunga organisationer stod bakom: svenskt Näringsliv, LO, Göteborg & Co, och många andra. Lika tunga personer var inbjudna som talare: statsminister Göran Persson, bankdirektör Jacob Wallenberg och Bhutans utrikesminister Jigmi Y Thinley, bland andra.

Konferenser som dessa brukar utmynna i någon form av diffus konsensus. Så länge vi inte alltför tydligt behöver definiera våra begrepp kan vi vara överens. Vem vill inte vara demokratisk? Vem vill inte vara global? Jacob Wallenberg hyllade den globaliserade ekonomin och menade att den bidrar till välstånd för allt större del av världens folk. Bhutans utrikesminister var inte lika entusiastisk över världsordningen på ekonomins område. Det tog 30 år innan textilindustrin öppnades för omvärlden i väst. Många fattiga och sjuka i u-länderna kommer att få se hur de egna regeringarna spenderar mer pengar till räntekostnader för utländska lån än på vård och utbildning. Istället för allt tal om BNP (GNP på engelska) ville han se en global diskussion om GNH, Gross National Happiness.

Albas krönikör Cecilia Malmström höll i ett av dagens sju seminarier: Västra Götaland - en region i världen? Roland Andersson, som är ordförande i regionstyrelsen, tryckte på demokratins betydelse för utveckling av regionen. Legitimiteten skulle bli större med ett bredare folkligt deltagande. Till detta hör även föreningsliv och näringsliv.

Statsvetaren Linda Berg presenterade opinionsläget i regionen, undersökt av SOM-institutet i Göteborg. Det talas mycket om regional identitet. Västa Götaland värmer bara hjärtat hos 6 procent av befolkningen, medan den egna orten står för tillhörigheten för närmare hälften. För 19 procent är det nationen som man identifierar sig med i första hand. Fyra procent känner sig främst som världsmedborgare.

Vad gäller nödvändigheten av att engagera sig på olika nivåer anser västsvensken att det är ungefär lika viktigt att medverka på alla nivåer. Men inte oväntat tycker man att det är viktigare att samarbeta med Norge än med Ryssland.

Inställningen till regionen varierar inom länet. Mest positiva är de som bor i Göteborgsområdet medan skaraborgarna är mest negativa. Hur är det då med västsvenskens orientering mot det internationella perspektivet? Det beror på vad man menar, anser Linda Berg. För några är detta detsamma som EU, för andra är detta hela världen.

- Om man vill ha med sig en majoritet på regionprojektet bör man lyfta fram många aspekter, inte bara näringslivsfrågor, avslutar Linda Berg sin analys av opinionsmätningarna.

En diskussion om regional identitet initierades av Roland Andersson. Kan vi uppväga vår svaga historiska identitet med annat? Frågade sig någon i publiken och fick svaret av en annan åhörare: en flagga.

Betraktar man en region som en minination är resonemanget kanske rimligt. Men artiklarna om regionaliseringsprocesserna i Tyskland handlar mer om en annan logik - om nätverksstrukturer. Om olika former av samarbetsprojekt, om geografiskt mer spridda projekt. Gränserna förlorar då alltmer sin giltighet.

Ett alternativt betraktelsesätt är att se regionen som ett samarbetsprojekt mellan kommuner. Halland vill pröva detta genom ett kommunförbund. Regionen blir då summan av olika samarbetsprojekt. De kommuner som har intresse av ett visst projekt deltar på frivillig grund, ungefär som kommunerna runt Frankfurt. Problemet för svensk del med denna lösare form av regionalt samarbete är att den regionala nivån kan försvinna ur siktet som en reell nivå mellan nation och kommun.

Flaggan som regional symbol återspeglar även en annan och ofta dold storhet - maktstrukturen. De väldefinierade geografiska gränserna har även varit gränser för maktutövande. Det är i grunden vad Europas stora krig under 1900-talet har handlat om. Inom varje gräns har funnits flera hierarkier av olika slag. Nätverksstrukturer däremot organiserar sig mer jämlikt på tvären och kan därför skapa andra maktformer. Det kan mycket väl bli konkurens om inflytandet mellan de gamla och de nya strukturerna. Man kan inte självklart utgå ifrån att dessa sammanfaller.

Här kan finnas en förklaring till varför regionaliseringsprocessen i Västra Götaland går så trögt: den gamla hierarkin vill kunna kontrollera utvecklingen. Global Forum drivs också av den gamla maktens män. När de träffas kan de njuta av det fantastiska arrangemanget och få bekräftelse på sin framsynthet. Vartannat år har de tänkt att arrangera Global Forum. Men några aktiviteter däremellan har inte planerats.

Runt senaste årsskiftet arrangerades sex olika seminarier med samma övergripande tema som Global Forum: teman som utgår från strategiska framtidsfrågor. Ursprungsidén kom från det storslagna projektet Teknisk framsyn, där olika arbetsgrupper försökte beskriva läget, en trolig utveckling och de behov som detta skulle kräva i Sverige. Samma diskussioner fördes i Göteborg under begreppet "Det framsynta Västsverige". Med lika intressanta diskussioner som Global Forum. Men inte heller där har diskussionerna lett vidare, än mindre rotat sig i några bredare lager av befolkningen.

Det var ju just demokratin som var så viktig, som Roland Andersson sa. Och vad betyder demokrati i regionala sammanhang? Det finns många trådar att dra i. När vi väl hittar dem.

Christer Wigerfelt
2001.09.13