AV CHRISTER WIGERFELT

 

- Världen är full av röster och allt fler tar sig ton. Men allt fler upplever sig tala i öknen. Så drastiskt sammanfattar bibliotekarien Ingrid Atlestam bibliotekens relation till internet. Inte bara kultur och marknad ligger i vågskålen. Även demokratin finns där.

- Internet och biblioteken är gemensamma arenor för folk, men det finns stora skillnader mellan dem. Biblioteken skapas av lokala kulturer, medan internet är västerländsk kultur. Det vill säga nordamerikansk. Internet är i stor utsträckning osorterad, medan det biblioteken har att erbjuda har genomgått en urvalsprocess, menar Ingrid Atlestam.

Hon pekar på att Storbritannien medvetet använder biblioteken för att öka integrationen i samhället. I Sverige däremot är inställningen tvekande. Hur kan exempelvis biblioteken användas i det offentliga samtalet? Vad kan vi göra för att motverka kommersialismens negativa krafter?

- Demokrati förutsätter att valmöjligheterna är kända. Jag skulle vilja bygga upp informationssystem som är fristående från politisk styrning, utropar Atlestam från Journal2002:s monter.

Lennart Wettmark är gymnasiebibliotekarie och ser dagligen att om eleverna inte får stöd blir konsekvensen att de förbiser det rikhaltiga material som finns i kulturtidskrifterna. Många bibliotek har inte råd att köpa in tidskrifterna, vilket naturligtvis bidrar till att de missar dem. Kanske har de istället tillgång till Mediearkivet eller Presstext. Resultatet blir att elevrna erbjuds en verklighet filtrerad genom journalister.

- Det är angeläget att biblioteken kan erbjuda ett kraftfullt verktyg för att få tillgång till det avantgardistiska innehåll som finns i kulturtidskrifterna, både aktuella nummer och äldre. Det är viktigt för demokratin att de uppmärksammas bättre.

Även biblioteken är hotade av den kulturpolitiska utvecklingen. Det hålls internationella förhandlingar om handel med tjänster inom WTO (World Trade Organization. Det speciella avtalet om handel med tjänster kallas GATS (General Agreement on Trade in Services). Det är märkligt tyst om dessa förhandlingar, som kan få politisk betydelse för stora grupper i samhället.

En stor del av tjänsteproduktionen har hittills varit samhälleliga uppköp via skattemedel. I stora drag handlar GATS om att vidga dessa tjänster till marknaden. Lars-Olof Karlsson från Attack är kritisk till den allmänna trenden att makt flyttas över från det politiska systemet till marknaden, vilket detta är ett uttryck för.

Kjell Nilsson från Bibsam bevakar utvecklingen av förhandlingarna. Han oroas över att de enskilda länderna i EU kan komma att bli överspelade av EU om denna går in som part i förhandlingarna. USA och Japan vill införa biblioteken i förhandlingarna. Även den lukrativa högre utbildningen är en trolig framtida verksamhet som dras in i förhandlingarna. Från svensk sida har man anmält intresse av att förhandla om onlinetjänster, som idag ser ut att kunna bli en stark svensk produkt. Ministrarna Marita Ulfskog och Leif Pagrotsky ser däremot inga hot mot biblioteken.

Vad skulle kunna hända om biblioteken blir konkurrensutsatt och hamnar på marknaden? Kjell Nilsson tror att kvaliteten skulle urholkas när det offentliga förlorar inflytande över biblioteken. Kvalitetskrav skulle också kunna uppfattas som handelshinder.

- Min rekommendation är: var inte lugn, som ministrarna uppmanar oss att vara. Slå vakt om det offentliga bibliotekssystemet genom att hålla biblioteken utanför GATS!

Tjänstehandeln har blivit hårdvaluta på marknaden. För ett år sedan minskade exportvolymen av varor något, medan exporten av tjänste ökade med 18 procent. Globalisering och demokrati visar sig vara ett omaka par. Förhandlingarna är hemligstämplade, vilket gör det svårt att påverka dem med en offentlig debatt. En röst i publiken hävdade dock att det finns en kanal till förhandlingarna genom länsstyrelserna, som är representerade i EU:s regionkommission. Ta kontakt med dem, blev stridsropet.

Konsten har sedan länge levt på understöd av olika slag. Nu vill alltfler överföra konsten till marknaden istället. Är detta ett hot, undrade förre utbildningsministern Carl Tham på ännu ett internationellt inriktat seminarium. Frågan besvarades av chefredaktören för tyska prestigetidningen Die Zeir, Michael Naumann.

Naumann tog ett exempel med litteraturen. I Tyskland och Österrike är det fast pris på böcker. Man har en livlig bokutgivning och många bokhandlar. Samtidigt har de mindre boklådorna möjligheter att överleva under rådande villkor. Böcker är 20 procent dyrare i USA. När priset släpptes fritt i England ökade priset med 15 procent på ett år. När marknaden släpps fri riktar förlagen sitt intresse mot bestsellers.

- Men det finns bara 80 stycken i hela västvärlden som kan betraktas som en säker investering, hävdade Naumann. Resultatet blir att alla andra böcker blir dyrare. Det är förstås bra för dom som bara läser bestsellers. Detta har man inte förstått inom EU:s kommission. Där har man t.o.m talat om volymer i termer av vikt när man diskuterat kulturpolitik! Som om man kunde jämföra olika böckers kvalitet efter hur tunga de är.

Förre kulturredaktören på DN, Arne Ruth, menade att fasta bokpriser bidrar till att antalet författare blir högre. Det måste finnas stöd för att upprätthålla ett sådant system, speciellt i ett litet språkområde som Sverige.

2002.09.19

   
 
   
  Länktips om förhandlingarna i GATS
World Trade Organization
www.wto.org