Att leta på nätet kan vara en svårt konst. Många ville på torsdagen veta mer om nätets alla sökmotorer. En nästan fullsatt salong lyssnade på Lars Vånge, Mitthögskolan och Lars Iselid, Medicinska biblioteket i Umeå. De har tillsammans skapat siten internetbrus.com Den är avsedd att vara en sorts vägvisare till sökmotorerna.

Att man skall se med en viss skepsis på det man hittar kunde man senare på dagen lära sig av Anette Holqmvist från skolverkets Kolla Källan

Under det senaste året har antalet internetsiter som täcks av den största sökmotorn, Google, fördubblats. Förra sommaren var de en miljard och nu är man enligt egen uppgift uppe i två.
Hur stort hela Internet egentligen är är det naturligtvis ingen som kan svara på men växer gör det hela tiden. Det är en sak som är säker. Och skall vi kunna använda all denna information till någonting vettigt krävs det hjälp av allt mer förfinade sökverktyg.

Två typer av sök
De två viktigaste typerna av söktjänster är webbkataloger och "spindelsök". Det finns idag cirka sex olika större sökmotorer och tre, fyra webbkataloger. Wenbbkatalogerna, som ex Yahoo, har samlat 3-4 miljoner länkar och alltså inte täcker tillnärmelsevis så mycket som sökmotorerna men å andra sidan söker mer effektivt och ger hög grad av relevanta träffar.
Sökmotorerna fungerar i princip såhär: En spindel i en sökmotor hämtar hem webbsidor på Internet som sedan indexeras. Dessa index är vad man sedan söker mot när man använder en sökmotor. Olika sökmotorer har olika stora index. Just nu är Google och fastnet störst.
Google har blivit så stora att man i USA nu ofta säger att man googlar när man söker på nätet ("to google"), berättade Lars Iselid.

Gammal information
Konkurrensen mellan de olika motorerna är stor och man säljer tillgången till sina index till andra söktjänster. Exempelvis bygger vår svenska söktjänst Evreka på Fastnet. Men inte bara storleken utan även de tidsintervall som går mellan indexeringarna är avgörande för hur effektiv vår egen sökning blir. Vanligtvis är det vi hittar minst en månad gammalt. Den som vill hitta rätt sökmotor får prova sig fram och bäst resultat får man ofta om man kombinerar olika söktjänster. Självklart kan man aldrig räkna med att hitta allt som har anknytning till det sökta. Olika tjänster presenterar sina resultat på olika sätt. Det gäller att hitta en som passar det egna syftet och att kritiskt granska det som kommer upp. T ex har det blivit allt vanligare att företag kan betala för att komma upp när någon söker på vissa ord. Numer kräv det dock att man tydligt anger vad som är så kallade "sponsored links".

Nätet är i ständig förändring
Vill du veta mer? Besök internetbrus.com. (http://www.internetbrus.com)
När jag själv gjorde det blev jag dock inte helt klok på vem man vänder sig till. Den som inte redan vet allt om sökning har nog svårt att ta till sig den information som finns där och den som redan vet massor har kanske inte så stor nytta av den. Jag saknade en rak och redig sökkurs. Kul och säkert nyttiga nyhetsnotiser dock. Det allra nyttigaste jag lärde mig av mitt besök på seminariet och på siten var att komma ihåg att nätet hela tiden förändras, att sökmotorerna konkurrerar stenhårt med varandra och att den som var bäst igår inte med säkerhet är det idag.

Men kan jag tro på allt?
När vi väl hittat det vi söker är det viktigt att bedöma trovärdigheten hos träffarna. Långt kommer man med lite sunt förnuft. Tänk efter. I vilket syfte är sidan gjord? För vem, av vem? Finns det någon tydlig avsändare? Finns det någon anledning att betvivla den?
Men, visst är det svårt ibland. För att få hjälp med detta besökte jag ett seminarium på torsdags eftermiddagen där Anette Holmqvist, anställd av Skolverket talade. Hon har i ett par år arbetat med tjänsten Kolla källan (http://www.skolverket.se/skolnet/kolla). Den är avsedd att ge konkreta tips till lärare som skall hjälpa elever att källkritiskt bedöma det de hittar på nätet. Där finns praktiska tips och råd som kan hjälpa även oss som står utanför skolans värld.

Bra site
Själva seminariet blev dock lite lustigt då tekniken strejkade och vi bara kunde få höra talas om de olika typer av lurendrejerier som finns ute på nätet. Vi blev påminda om det gamla knepet att gå bakåt i url-en, vi blev varnade för namnskojare och hackare. En handfast men ganska självklar kurs i att tänka själv.
Själva siten visade sig vid ett besök dock vara riktigt bra. Lättöverskådlig och innehållsrik. Här hittar man även svar på frågor om upphovsrätt och annat som har anknytning till ämnet.
Rekommenderas även icke-lärare.

2002.09.19