Receptbelagt

Med rödfärgade läppar och svart nylon på benen
tvingas jag tillbaka in under täcket
För existensens skull, för avslöjandet
och jag står stilla nu,
bland vaksamhetens femton minuter

Tystad,
med kölappen till väntrummet tryckande i handen
har jag lämnat sorgeplatsen i hörnet
och liksom efter flera generationers insprängda bestörtning
står bordet kvar, lika brännmärkt
Man känner inte längre igen en ny anhängare

Jag som lyssnar,
som inhämtande och stumt prövande letar andetag,
avstår

Jag väntar på en stillnande värld enligt rekommendation

Omfamningen var mjuk likt läpprörelserna
och jag tror att vi letar ensamhet igen,
vi som älskat för älskande och sträckt ut våra händer
Önsketänkande talar vi om ensamheten,
den vacklande ensamheten
och vi väntar på tystnad

Jag ser leendet i avgrunden
men göm mig, skyl mig
Längta mitt lugn,
jag går till Apoteket i morgon

Våga välja livet
Att stirra
in i det svarta
tills det ger upp
och försvinner

2004.09.09