Extra |
Grävande journalistik
och avslöjande dokumentärer är förvisso inga
nya företeelser och på senare tid har ett flertal böcker
och filmer producerats i denna genre. Dessa behandlar främst
– vilket de kanske alltid har gjort – områden
som till syvende och sist kan knytas till kapitalism, orättvisor
eller maktförhållanden.
En påfallande stor del av den
här typen av betraktelser har under senare tid kommit från
USA och Michael Moore får väl anses vara en av de mest
framgångsrika inom gebitet även om det finns fler. Eric
Schlosser är en av dem och 2001 skrev han boken Snabbmatslandet
i vilken han beskriver den amerikanska snabbmatens globala grepp
om såväl ekonomi som kultur. Efter att ha tillskrivits
en succé med denna kommer nu Schlosser med efterföljaren
Pengar som gräs som i likhet med Snabbmatslandet bygger på
redan publicerade reportage från Schlossers journalistiska
värv. I Pengar som gräs ställer författaren
in fokus på den svarta ekonomin i USA och gör nedslag
i tre till synes helt olika verksamheter – marijuanaproduktionen,
den svarta arbetskraften samt porrindustrin.
Det första reportaget handlar om marijuanan,
vilken troligtvis är den mest lönsamma grödan som
produceras i USA. Från officiellt håll pågår
sedan länge ett krig mot marijuanan med stränga straff
som vapen, vilket resulterat i fullsatta fängelser runt om
i landet. Oftast är de straff som utdelas strängare än
de för våldsbrott, trots att ingen vetenskaplig undersökning
visat på marijuanans skadlighet, något som liberalen
Schlosser vänder sig emot. Författaren rapporterar vidare
att straffets omfattning kan avgöras genom släktskap med
någon i maktposition eller rent av genom godtycklighet. Detta
sker i ett rättsväsen där åklagarna har uppnått
en position som i praktiken är högre än domarens
i fråga om att förhandla och köpslå om människors
framtid.
I det andra reportaget förflyttas vi till jordgubbsodlingarna
i södra Kalifornien, där mexikansk arbetskraft ser till
att det amerikanska folket har en ständig tillgång till
de röda bären i grönsaksdiskarna. Att odla jordgubbar
är bland det mest riskfyllda och mest arbetsamma en bonde kan
ta sig för. Bären, som är mycket väderkänsliga,
måste försiktigt plockas med krökt rygg –
ett och ett – och får inte stötas eller klämmas
då detta kan leda till oaptitliga fläckar och därmed
betinga ett lägre värde. Livet för de mexikanska
daglönarna, såsom Schlosser presenterar det för
läsaren, kan inte uppfattas som annat än ett liveget slavarbete,
ett utnyttjande av fattiga människor identiskt med vad som
beskrivs i John Steinbecks Vredens druvor. Genom ett system av andelsarbete
läggs riskerna ut på kontraktsbundna analfabeter som
ger förtjänst åt ägaren och – oftast
– förlust för arrendatorn eller partnern som han
också kallas. Genom att ständigt vara i skuld till ägaren
tvingas bonden arbeta ytterligare säsonger i raderna av jordgubbsplantor
i sina meningslösa försök att bli skuldfri.
Det tredje och sista reportaget handlar
om porrindustrin och om hur en man i mellanvästern med
ett antal jurister i släptåg skapade ett porrimperium
samtidigt som han omedvetet la grunden till den uppsjö av pornografi
- företrädesvis amerikanskproducerad - som kanaliseras
ut i olika media idag. Genom Internets frammarsch serveras nu pornografi
ända fram till telefonjacket i varje bostad och kan bli tillgänglig
för konsumenten genom några få klick.
Porrbranschen, i likhet med vad som
framkommer i Schlossers två tidigare reportage, är en
verksamhet som omsätter kopiösa mängder pengar. Och
eftersom pornografin är en verksamhet med stor ekonomisk potential,
med både skattemyndigheten och maffian som två aktiva
intressenter, kommer pengarna i första hand och människorna
i andra. De moraliska uppfattningar som omgärdar pornografin
gör naturligtvis saken än mer komplicerad för amerikanerna,
som på samma gång förkastar, konsumerar och tjänar
pengar på den.
Vid en första anblick kan de
tre reportagen framstå som disparata, men vi en närmare
betraktelse är likheterna slående. Det handlar om dubbelmoral,
godtycklighet och hyckleri i ett amerikanskt spel om makt och pengar.
Har boken någon relevans för svenska läsare då?
Jo, framförallt reportaget om jordgubbsplockarna i Schlossers
framställning kan relateras till de svenska förhållanden
som uppdagats på senare tid; inte minst går tankarna
till polska tivoliarbetare och litauiska byggnadsarbetare som, i
likhet med mexikanerna i Schlossers bok, utnyttjas skrupelfritt
på grund av deras relativa fattigdom och deras önskan
att tjäna pengar till familjen i hemlandet. Men har då
inte alla undanhållit en slant någon gång för
att tjäna litet extra? Jo, men här handlar det inte om
att tjäna svarta pengar på en garageutförsäljning
eller att någon gång ha köpt en flaska smuggelsprit,
utan om en svart marknad som blivit en integrerad del av ekonomin.
Man kan få känslan av att Pengar som gräs inte hann
bli riktigt färdigställd, utan att det i första hand
har brådskat med att ge ut en bok som rider på den föregåendes
succé i syfte att tjäna pengar. Det medför tyvärr
att diskussionen om den svarta marknaden och dess mekanismer är
något tunn, även om läsaren ges en utmärkt
och ögonöppnande skildring av tre ljusskygga verksamheter
i det amerikanska samhället.
Även om
en någorlunda insatt läsare kan se kopplingarna
mellan de olika reportagen hade det inte skadat om författaren
hade fördjupat sin analys av de mer övergripande frågorna
om exempelvis makt, (dubbel) moral och den svarta marknaden, vilket
utan tvivel hade lyft de fristående reportagen och gett dem
en ytterligare dimension. Det är inte helt enkelt att placera
in Schlosser på en politisk högervänsterskala då
han förespråkar individens självbestämmanderätt
i marijuanafrågorna och samtidigt kollektivets bästa
när det gäller arbetsförhållanden. Kanske är
Schlosser ett exempel på den rörelse mot den mittfåra
som vi ser i dagens politik, där specifika sakfrågor
diskuteras – snarare än ideologiska ståndpunkter
- vilka understöds av argument omväxlande från både
höger- och vänsterkanten?
2004.10.21
|