Porr, kanrk och andra svarta pengar

 

AV KRISTIAN DANEBACK


Extra

Grävande journalistik och avslöjande dokumentärer är förvisso inga nya företeelser och på senare tid har ett flertal böcker och filmer producerats i denna genre. Dessa behandlar främst – vilket de kanske alltid har gjort – områden som till syvende och sist kan knytas till kapitalism, orättvisor eller maktförhållanden.

En påfallande stor del av den här typen av betraktelser har under senare tid kommit från USA och Michael Moore får väl anses vara en av de mest framgångsrika inom gebitet även om det finns fler. Eric Schlosser är en av dem och 2001 skrev han boken Snabbmatslandet i vilken han beskriver den amerikanska snabbmatens globala grepp om såväl ekonomi som kultur. Efter att ha tillskrivits en succé med denna kommer nu Schlosser med efterföljaren Pengar som gräs som i likhet med Snabbmatslandet bygger på redan publicerade reportage från Schlossers journalistiska värv. I Pengar som gräs ställer författaren in fokus på den svarta ekonomin i USA och gör nedslag i tre till synes helt olika verksamheter – marijuanaproduktionen, den svarta arbetskraften samt porrindustrin.
 
Det första reportaget handlar om marijuanan, vilken troligtvis är den mest lönsamma grödan som produceras i USA. Från officiellt håll pågår sedan länge ett krig mot marijuanan med stränga straff som vapen, vilket resulterat i fullsatta fängelser runt om i landet. Oftast är de straff som utdelas strängare än de för våldsbrott, trots att ingen vetenskaplig undersökning visat på marijuanans skadlighet, något som liberalen Schlosser vänder sig emot. Författaren rapporterar vidare att straffets omfattning kan avgöras genom släktskap med någon i maktposition eller rent av genom godtycklighet. Detta sker i ett rättsväsen där åklagarna har uppnått en position som i praktiken är högre än domarens i fråga om att förhandla och köpslå om människors framtid.
 
I det andra reportaget förflyttas vi till jordgubbsodlingarna i södra Kalifornien, där mexikansk arbetskraft ser till att det amerikanska folket har en ständig tillgång till de röda bären i grönsaksdiskarna. Att odla jordgubbar är bland det mest riskfyllda och mest arbetsamma en bonde kan ta sig för. Bären, som är mycket väderkänsliga, måste försiktigt plockas med krökt rygg – ett och ett – och får inte stötas eller klämmas då detta kan leda till oaptitliga fläckar och därmed betinga ett lägre värde. Livet för de mexikanska daglönarna, såsom Schlosser presenterar det för läsaren, kan inte uppfattas som annat än ett liveget slavarbete, ett utnyttjande av fattiga människor identiskt med vad som beskrivs i John Steinbecks Vredens druvor. Genom ett system av andelsarbete läggs riskerna ut på kontraktsbundna analfabeter som ger förtjänst åt ägaren och – oftast – förlust för arrendatorn eller partnern som han också kallas. Genom att ständigt vara i skuld till ägaren tvingas bonden arbeta ytterligare säsonger i raderna av jordgubbsplantor i sina meningslösa försök att bli skuldfri.  
 
Det tredje och sista reportaget handlar om porrindustrin och om hur en man i mellanvästern med ett antal jurister i släptåg skapade ett porrimperium samtidigt som han omedvetet la grunden till den uppsjö av pornografi - företrädesvis amerikanskproducerad - som kanaliseras ut i olika media idag. Genom Internets frammarsch serveras nu pornografi ända fram till telefonjacket i varje bostad och kan bli tillgänglig för konsumenten genom några få klick.

Porrbranschen, i likhet med vad som framkommer i Schlossers två tidigare reportage, är en verksamhet som omsätter kopiösa mängder pengar. Och eftersom pornografin är en verksamhet med stor ekonomisk potential, med både skattemyndigheten och maffian som två aktiva intressenter, kommer pengarna i första hand och människorna i andra. De moraliska uppfattningar som omgärdar pornografin gör naturligtvis saken än mer komplicerad för amerikanerna, som på samma gång förkastar, konsumerar och tjänar pengar på den.
 
Vid en första anblick kan de tre reportagen framstå som disparata, men vi en närmare betraktelse är likheterna slående. Det handlar om dubbelmoral, godtycklighet och hyckleri i ett amerikanskt spel om makt och pengar. Har boken någon relevans för svenska läsare då? Jo, framförallt reportaget om jordgubbsplockarna i Schlossers framställning kan relateras till de svenska förhållanden som uppdagats på senare tid; inte minst går tankarna till polska tivoliarbetare och litauiska byggnadsarbetare som, i likhet med mexikanerna i Schlossers bok, utnyttjas skrupelfritt på grund av deras relativa fattigdom och deras önskan att tjäna pengar till familjen i hemlandet. Men har då inte alla undanhållit en slant någon gång för att tjäna litet extra? Jo, men här handlar det inte om att tjäna svarta pengar på en garageutförsäljning eller att någon gång ha köpt en flaska smuggelsprit, utan om en svart marknad som blivit en integrerad del av ekonomin.
 
Man kan få känslan av att Pengar som gräs inte hann bli riktigt färdigställd, utan att det i första hand har brådskat med att ge ut en bok som rider på den föregåendes succé i syfte att tjäna pengar. Det medför tyvärr att diskussionen om den svarta marknaden och dess mekanismer är något tunn, även om läsaren ges en utmärkt och ögonöppnande skildring av tre ljusskygga verksamheter i det amerikanska samhället.

Även om en någorlunda insatt läsare kan se kopplingarna mellan de olika reportagen hade det inte skadat om författaren hade fördjupat sin analys av de mer övergripande frågorna om exempelvis makt, (dubbel) moral och den svarta marknaden, vilket utan tvivel hade lyft de fristående reportagen och gett dem en ytterligare dimension. Det är inte helt enkelt att placera in Schlosser på en politisk högervänsterskala då han förespråkar individens självbestämmanderätt i marijuanafrågorna och samtidigt kollektivets bästa när det gäller arbetsförhållanden. Kanske är Schlosser ett exempel på den rörelse mot den mittfåra som vi ser i dagens politik, där specifika sakfrågor diskuteras – snarare än ideologiska ståndpunkter - vilka understöds av argument omväxlande från både höger- och vänsterkanten? 

2004.10.21

Extra
Extra Kristian Daneback är doktorand i socialt arbete och ingår i ett forskningsprojekt som studerar sex på nätet.
alba avslöjar
 

ALBA.NU NR 6 2004

 
 
Bokomslag
 
Eric Schlosser
Pengar som gräs –
Sex droger och svart arbetskraft
Övers: Stefan Lindgren
Ordfront 2004
 
 

 

 
 
Eftersom pornografin är en verksamhet med stor ekonomisk potential, med både skattemyndigheten och maffian som två aktiva intressenter, kommer pengarna i första hand och människorna i andra.