Konflikten mellan Israel och Palestina diskuterades under bokmässan i Göteborg. Många argument har ventilerats under senare år, men temat på bokmässan är inte så ofta diskuterad. Debattledaren Marika Griehsel bevakar normalt händelser i södra Afrika för Sveriges Television. Hon ville göra jämförelser mellan det tidigare sydafrikanska apartheadsystemet med ur dagens Israel behandlar palestinierna.
 
Kan vi dra några lärdomar av gårdagens Sydafrika för att förhålla sig till dagens Israel, undrade Griehsel. Övriga deltagare valde att ta fasta på sina egna perspektiv på konflikten.
 
Jeff Halper är antropolog och israel i Jerusalem. Han har arbetat med att återuppbygga palestiniers hus som blivit raserade av den israeliska armén.
 
– Vi måste skapa nya ramar för förhandlingarna mellan israeler och palestinier, hävdade han med eftertryck. Vilka humanitära aspekter döljs bakom en åtta meter hög mur? Visst är terrorism ett problem, men den är främst ett symptom.
– Israel står för 12 procent av världens militära kraft och har inget egentligt motstånd. Israel är en supermakt i Mellanöstern. Det är en av utgångspunkterna för hur man ska se på konflikten. Den andra är att Israel idag är en ockupationsmakt. Den tredje aspekten är att det råder en asymmetri i relationen mellan Israel och Palestina.
 
Mitri Raheb är palestinier och rektor för ett institut i Betlehem.  Han angrep främst Israels sönderstyckande av Palestina.
 
– De senaste 20 åren har det varit vattenbrist i Betlehem, främst beroende på att det har tillkommit 18 bosättningar runt staden. Kulturhistoriskt viktiga områden konfiskeras från oss palestinier. Och nu bygger Israel en mur runt Betlehem på 4 gånger 5 kilometer. För oss blir det som att leva i ett fängelse. Hur påverkar detta våra barn och deras syn på livet?
 
Helena Lindholm Schulz är konfliktforskare i Göteborg. Hon höll med Jeff Halper i synen på att det råder en asymmetri i relationen mellan Israel och Palestina och att det är ett problem för möjligheterna att skapa en hållbar fred.
 
– Den internationella terrorismen göds av denna konflikt, men känslan av osäkehet delas av både palestinier och israeler.
 
– Men man får inte psykologisera problemet, invände Mitri Raheb. Det israeliska lidandet upphör bara om det palestinska gör det.
 
Jeff Halper tog upp lidandets politiska dimension. Inte bara det dystra faktum att 11.000 palestinska hem har raserats sedan 1967 och att detta utvecklats till ett palestinskt trauma. Lidandet har främst exploaterats av Israel.
 
– Det var Begin som började exploatera förintelsen (Holocaust) och detta lidandet har varit ett effektivt vapen på många sätt. För palestiniernas del kan man uttrycka det som Edward Said en gång gjorde: ”We are the victims of the victims”.
 
– Vad som behövs är en internationell intervention. Vi israeler måste också inse att verklig säkerhet uppnår vi först när landet blir integrerat i regionen.
 
Det sista låter som en realpolitisk självklarhet. Men Israel är ju inte en vanlig statsbildning. Frågan är om det ens är en nation. Landet framstår alltmer som de etniska rensningarnas paradis och ett västerländskt brohuvud in i oljebärarland. Som förhoppningsvis visar sig vara en anakronism. Precis som Sydafrika.

2004.10.21