Byggnadsminne, k-märkt, bevaringsprogram, q-märkning. I Göteborg finns många begrepp när det gäller skydd av hus och byggnader. Men vad betyder de egentligen?

Gatenhielmsak reservatet, Dicksonska Folkbiblioteket, Stadsteatern. Alla är det exempel på hus eller områden som är upptagna i Göteborgs kommuns bevaringsprogram. Programmet antogs 1976 av kommunfullmäktige och skyddar särskilt värdefulla byggnader från före 1930. Programmet har senare kompletterats med bevaransvärda byggnader från åren 1930 till 1950, bland annat industrier och institutionsbyggnader. Byggnaderna som valts ut ska särskilt väl spegla Göteborgs historia och ge goda exempel på olika tiders arkitektur, byggnadsteknik och sociala ambitioner.

I bevaringsprogrammet finns, förutom ovannämnda byggnader, bland annat också stadsdelen inom vallgraven med 1600-talets stadsplan, som benämns som en kulturhistorisk miljö av riksintresse. Här finns också radhus- och villaområdet Änggården, på grund av dess välbevarade 1920-talsklassicistiska och funktionalistiska stil.

Byggnadsnämnden ansvarig
I och med att bevaringsprogrammet är reglerat via kommunens detaljplan, har de upptagna byggnaderna också lagligt skydd. I detaljplanen för City från 1997 står bland annat att Citys kulturhistoriska värden ska bevaras, att man ska bevara husen. Om eventuella förändringar skulle behövas, skall den befintliga byggnadens höjd och skala behållas. Det är byggnadsnämnden som ansvarar för besluten när det gäller detaljplanen.

Ett annat lagligt skydd byggnader kan få är q-märkning. Skyddet är inte generellt utan gäller olika för olika hus. Göteborgs kommun försöker att i den mån de hinner q-märka de byggnader som är upptagna i bevaringsprogrammet:

- Eftersom kommunen inte hunnit med all q-märkning, kan vi luta oss mot bevaringsprogrammet om diskussioner uppstår mellan fastighetsägare och oss, säger Eva Karlfjord, arkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Byggnadsminnesmärkning
Det starkaste skyddet en byggnad kan få är byggnadsminnesmärkning. För byggnadsminnen gäller att staten och fastighetsägaren kommer överens om vilka förändringar som får eller inte får göras. Ett byggnadsminne i Göteborg är till exempel centralstationen, som byggdes 1858. För det gäller att SJ bara får ändra byggnaderna om det är alldeles nödvändigt och i så fall endast så att de kulturhistoriska och konstnärliga värdena inte minskas.

En byggnadsminnesmärkning följer med byggnaden och finns kvar även om den byter ägare. Några generella regler om vilket skydd som ska ges finns inte, de skrivs för varje fastighet.

Vem som övervakar att skyddet för ett byggnadsminne uppfylls, beror på om det är ett statligt byggnadsminne eller ett byggnadsminne i enskild eller kommunal ägo. I det första fallet står riksantikvarieämbetet för tillsynen, annars är det länsstyrelsen.

Det finns inget som hindrar att en q-märkt byggnad också är byggnadsminne.

Vad säger lagen?
Förutom de olika klassningssskydden, har under de senaste åren även det allmänna skyddet för hus blivit starkare - att man helt enkelt ska vara varsam om alla hus.

- Det innebär att vi idag har ett bättre skydd, om man jämför med till exempel 1970-talet, mot fula och hemska renoveringar, säger Eva Karlfjord på stadsbyggnadskontoret.

Förändringen hittar man i Plan- och bygglagen, där man under 1990-talet skärpt lagtexten. 1994 genomfördes i vissa delar en omskrivning men också den 1 januari 1999 sker förändringar. En sådan omskrivning finns i lagens 3 kapitel, 1 paragrafen (...)"Byggnaden skall ha en yttre form och färg, (tillägg 990101: som är estetiskt tilltalande), lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan."

Det är främst plan- och bygglagens kapitel 3,5 och 8 som behandlar vård och varsamhet om byggnader. Till exempel står det att "Ändringar av byggnader skall utformas varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara." (3kap §10)

K-märkt? Det finns det ingenting som heter!
Ett ofta använt begrepp när det gäller kulturhistoriskt bevaransvärda byggnader, är k-märkning. Begreppet k-märkta hus eller kulturhus finns dock ej med i någon lag och har därför ingen formell eller juridisk innebörd.

- Ofta tror jag att folk menar byggnadsminne när de säger k-märkning, jag vet inte annars var det kommer ifrån, säger Eva Karlfjord på stadsbyggnadskontoret.

text: HANNA ANDERSSON