Politiker och forskare är eniga att det krävs omfattande åtgärder för att främja integrationen av invandrare och stärka deras inflytande i samhället. Men invandrarnämndens verksamhetsområde var inte en länk som prioriterades på Göteborgs officiella omfångsrika webbsida utan infördes bland de sista.

Det är bara ett exempel som kan tyda på ett bristfälligt engagemang i politiken när det gäller så kallade invandrarfrågor. Finns det beredskap för att integrationsarbete prioriteras även i praktiken som ett av de viktigaste områdena i den kommunala verksamheten, något som ständigt betonas i samband med de övergripande politiska riktlinjerna?

- Just nu pågår diskussionen kring en kommande omorganisation av invandrarnämnden som kanske får ett annat namn. Ett förslag är att den bör kallas mångfaldsnämnden. Det handlar om att vi behöver nya arbetsmetoder i takt med de snabba förändringarna kring invandrarproblematiken, säger Inga-Lill Börjesson (s), ordförande i Göteborgs invandrarnämnd.

- Vi strävar efter en bredare samverkan med olika parter och organisationer för att försöka avspegla den verkliga situationen i samhället. Men samtidigt är det oklart just nu hur det blir med resurser för våra satsningar, inklusive Demokratiprojektet (se fotnot nedan).

Invandrare i marginalen
Invandrarnämnden har tillsatt en politisk styrgrupp för demokratiprojektet som arbetar på att utvidga samarbetet i integrationsprocessen samt erfarenhetsutbytet mellan olika nämnder/förvaltningar och organisationer. Dragan Dobromirovic (s) ingår i gruppen och engagerar sig mest i frågor som rör äldre invandrares inställning till demokratiska processer.

- Ofta är det så att olika grupper av äldre invandrare befinner sig i marginalen av samhällets utveckling och inte visar något märkbart intresse för möjligheter att påverka i politiken. Att bryta deras isolering tycks vara en svår uppgift, säger han.

I många fall finns det ett starkt känslongagemang med anknytning till deras egna kulturer och hemländer. Och en konsekvens av detta blir att de bara brukar hitta någon mening med samhällslivet inom sina mindre eller större grupper och kontaktnät. Då är det även svårt att behålla någonting gemensamt med unga människor med samma invandrarbakgrund. Synen på verkligheten i samhället som man lever i skiljer sig avsevärt mellan äldre och yngre invandrargenerationer. Många invandrarföreningar har svårt att väcka ungdomarnas intresse för sin verksamhet.

Svårt hantera kosokrisen
Invandrare från före detta Jugoslavien till exempel hade ganska svåra stunder under Natos luftangrepp och bombningar. Nu är känslorna bland dem relativt dämpade och många är besvikna. I en sådan situation kan man utan tvekan förvänta sig att möta ett svalt intresse för till exempel lokala demokratifrågor, säger Dobromirovic.

Demokratiprojektet förutsätter ett enormt arbete för att skapa struktur i verksamheten och att söka kontakter i etniska grupper. I många invandrarföreningar, som till exempel i Makedoniska föreningen på Hisingen, framhåller styrelsemedlemmar att de fortfarande inte har klart för sig vad syftet är med projektet och hur deras förening kan medverka i det. Inte heller i Chilenska föreningen Salvador Alende i Hammarkullen eller Serbiska föreningen i Gamlestaden finns några djupare kunskaper om projektet och dess inriktning.

Standradlösningarnas tid förbi
Men det finns också positiva tecken. Gisela Grahm, lärare vid Annedals vuxengymnasium och ansvarig för skolans demokratiprojekt, upptäckte att hennes elever som har varit politiskt aktiva i sina hemländer hade svårt att begripa sammansatta ord i politiska sammanhang (en del elever trodde att socialdemokrat och socialbyrå är samma sak. Och vad är röstkort med tanke på att kort kan vara ett fotografi men också motsatsen till lång. Exemplen på misförstånd är många). Utifrån denna nivå, en bristande språkförståelse som kan vara ett hinder för att delta i den svenska demokratin, gick läraren och eleverna vidare för att ta sig in i det svenska politiska systemet. Ett resultat av projektet var att samtliga elever röstade i kommunal- och landstingsvalet.

- Vi har en lång process framför oss. Det är omöjligt att generalisera i dessa frågor utan man måste anpassa åtgärder till individernas och gruppernas egna bakgrunder och kulturer, säger Anders Martinson på Göteborgs invandrarförvaltning. Han är den drivande kraften bakom Demokratiprojektet.

En ny idé är att bilda en ungdomspool bland andra generationens invandrare som skulle knytas till invandrarförvaltningen. Mindre än 10 procent av ungdomarna med invandrarbakgrund röstar i kommunalvalet. Enligt en studie som invandrarförvaltningen presenterade nyligen uppvisar ungdomar med utländsk medborgarskap i visa valdistrikt i Göteborgs nordöstra delar dramatiskt låga röstetal.

Dåligt valdeltagande
Mest oroväckande är situationen i Bergsjön och Gunnared med 57 respektive 51 procent personer med utländsk anknytning. Där visades de generellt lägsta röstetalen i Göteborg vid förra valet.
Nya satsningar kan vara på gång. För att fokusera arbetet på ett mindre område, valdes två grupper, finnar och iranier, för att närmare studera deras situation. Det handlar om ett försök att jämföra skillnader och likheter mellan två stora invandrargrupper och deras föreningsliv. Finnar som flyttade som arbetskraft till Sverige under den stora invandrarvågen på 1960-talet och iranier som kom hit senare av andra skäl. Men oavsett om finnarna är en av de mest etablerade invandrargrupperna i Sverige, röstar bara kring 35 procent av dem.

- Genom att välja olika undersökningsgrupper har vi en ambition att skaffa oss nya erfarenheter och möjligtvis hitta nycklarna som kan öppna bredare perspektiv i ansträngningarna att få invandrare med i samhällslivet, säger Anders Martinson.

text: IVICA CELIKOVIC
makedonski.sojuz@telia.com
99.10.20