Strömmande och frusen musik
   
   
 

Egentligen handlar det om hur innehållet påverkas av sin förpackning. Musiken och det media den presenteras i. På tjugotalet när stenkakan kom anpassades musiken till det nya mediet. Även så när LP:n gjorde entré. Nu ligger internet med alla dess möjligheter och lurar i vassen. Varthän?

-Nog kommer musiken att förändras, säger Per Anders Nilsson föreståndare för Lindbladsstudion på Musikhögskolan i Göteborg. Och han borde veta. Han undervisar och arbetar med teknik och media. Per Anders Nilsson berättar att en förändring i hur musik upplevs kan vara på gång. En återgång till hur det var innan inspelningsmöjligheten existerade. Då ­ innan stenkakan - skapades musiken i nuet. Den strömmade fram och försvann i samma stund den klingat ut. Detta förändrades när stenkakan kom.
- Skivan kunde frysa tiden. Ett Charlie Parker solo på en viss låt blev till ett objekt, säger Per Anders Nilsson.
Något man kunde diskutera, analysera och lyssna på om och om igen.

Mediet ställde även nya krav på framförandet. Musikerna måste prestera sina färdigheter på en viss begränsad tid. Utrymmet för excellering och improvisation krympte. Och inte minst; interaktiviteten mellan musikern och publiken försvann. Levande och påverkbar musik blev till ett stycke fryst tid. Nu var detta inte så illa som det låter. Skivan och radion förde ut musiken till lager av befolkningen som tidigare till stor del varit utan.
- Internet kan medföra en tillbakagång till det icke frysta ögonblicket. Musiken blir strömmande och man behöver inte köpa en platta för att lyssna, säger Per Anders Nilsson.

En ny slags interaktiv musikform - baserad på internet - är en utvecklingsväg som Per Anders Nilsson ser. Musikern levererar verktyg till internet ­ till exempel ljud och beats ­ åhöraren skapar sedan själv musiken genom att manipulera verktygen. Musikern levererar möjligheter som förverkligas först när någon besöker sajten.
- Det blir som en mängd pusselbitar som passar ihop. En discjockey kan istället för skivor spela på det här viset.
Per Anders Nilsson kan även tänka sig att rörelserna på ett dansgolv skulle kunna påverka hur musiken låter. Detta blir på något sätt den totala interaktiviteten. Människorna dansar efter musik som skapas efter hur människorna dansar.

Än är vi inte där, men redan nu görs ljudinstallationer som liknar denna form av interaktivitet. Per Anders Nilsson hade själv en på Läcköslott förra sommaren. Ljudinstallationen manifesterade en slags omedveten interaktivitet. Per Anders Nilsson hade spelat in korta musiksnuttar på CD-skivor. När en besökare kom kände en fotocell av detta och satte igång en CD-spelare på något slumpmässigt utvalt spår. Sammanlagt fanns det 3-400 olika snuttar.

När - och om - den nya musikformen blir var mans egendom beror på tekniken. Per Anders Nilsson säger att mycket av det som nu sker på internet görs för sakens egen skull. För att det går. Men snart blir själva tekniken osynlig och innehållet kommer mer i centrum. Först då kan omvälvningen på allvar sätta igång.

TEXT: MAGNUS KÖRNER
001213