Vinden och kylan tränger igenom alla lager av kläder. Han är en timmes klättring, 100 höjdmeter, från att förverkliga sin pojkdröm. Att bestiga världens högsta berg. Mount Everest. Men Göran Kropp vänder om. Han inser att han inte ska hinna både upp till toppen och tillbaka ner till läger fyra, South Col innan mörkret faller. Med natten kommer vindarna som dödar allt i dess väg. Han vill överleva.

-Det käraste jag har är livet, säger Göran Kropp. Därför fortsatte jag inte upp mot toppen utan vände och tog mig tillbaka till lägret på 8000 meters höjd.
Under flera års tid har han förberett sig minutiöst. Här var han nu, så nära och ändå så oerhört långt ifrån. De allra flesta som försöker att bestiga Himalayas och världens högsta berg, Mount Everest klarar bara av ett försök. Både den fysiska och psykiska ansträngningen är för hård och ger inte utrymme till mer än just ett försök. Göran Kropp kommer att göra tre.

I somras återvände Göran Kropp för åttonde gången till bergen i Himalaya. Denna gång var det inte han som stod i centrum utan flickvännen Renata Chlumska. Hon vill bli den första svenska kvinnan över 8000 meter utan syrgas. Renata lyckas i sitt försök, och Göran köper en gammal motorcykel i Indien som han tänker köra tillbaka till Sverige med. Han kör samma sträcka som han cyklat för mer än ett år sedan, och det tar honom en vecka att nå Sverige. På cykel hade det tagit honom sex månader att komma till Nepal.
-Jag fattar nog fortfarande inte hur det gick till.

Det är utmaningen att kasta sig ut i något som han inte behärskar och sedan lära sig detta, som lockar Göran Kropp och som får honom att genomföra sina smått vansinniga enmansprojekt.
-Jag ser mig själv som en elitidrottsman som förbereder mig oerhört noga. Istället för att se idrottsarenor får jag möta människor, främmande kulturer och religioner.
Det är inte bara fysisk styrka som krävs för att klara dessa soloprestationer. För att kunna genomföra en sex månaders tuff cykling, bära sin packning utan hjälp från sherpas upp till baslägret för att slutligen bestiga Mount Everest krävs också en mental styrka.
-Jag är envis. Det kan ju vara både positivt och negativt. Och ödmjuk. Jag kan ändra mig och backa och det är något som är nödvändigt för att överleva.
Göran Kropp vet vad han talar om. På sin klättring upp mot bergets topp såg han bevisen på vad som händer den som inte vänder om i tid. De döda.

Magiskt och mytomspunnet tronar hon, detta väldiga berg, 8872 meter över havet. En engelsk expedition döpte henne till Mount Everest. Men det fanns redan namn på detta höga berg; Chomolungma och Sagaramantha som betyder "Gudamodern över världen".
Vissa förunnas att nå upp till hennes topp andra får betala med sina liv. Många klättrare blir märkta för livet av fysiska men och ständigt återkommande mardrömmar.
Att bestiga Mount Everest är en styrka, men det verkliga styrkeprovet ligger i att orka ta sig därifrån. Hitills har mer än 150 människor dött på detta berg.

Mount Everest är inte bara jordens högsta punkt det är också kroppens yttersta gräns för vad den klarar. Ingen överlever mer än tre, maximalt fyra dagars vistelse på 8000 meters höjd. Blodet flyter trögt och hjärn- och lungödem kan drabba den mest vältränade och rutinerade klättrare. Luften är så tunn att man måste andas fyra gånger så snabbt mot vad som är normalt och även om det är 40 minusgrader behöver en klättrare för att förhindra uttorkning cirka tio liter vätska om dagen.
Hjärnan tar skada av den tunna luften och reagerar annorlunda, därför tar många risker som de aldrig hade gjort under normala förhållanden.
När Göran Kropp ger sig ut på sitt tredje och sista försök har redan tio klättrare dött.

Görans första förebild i livet var pappa. Det var pappa Gerard som tog med sonen på sina vandringar och som inspirerade honom till att börja klättra. Det är genom bergen som Göran känt sig fri och där han fått styrkan att klara sina rädslor.
-När jag var två år bodde vi i Italien och när pappa skulle passa mig satte han mig i ryggsäcken och så gick vi upp i bergen.
Som sexåring hade han bestigit Galdhöpiggen och när han var sju år gick han uppför Kebnekaise vilket var stora upplevelser för en liten pojke.
Föräldrarna skilde sig, och Göran bodde hos sin mor Sigrun i Sundbyberg. När han var femton flyttade han till sin far i Jönköping men efter ett år flyttade han igen, till en egen lägenhet. Musiken har alltid haft en stor betydelse för Göran, inte minst under tonåren. Då var det Bob Marley och Ebba Grön som gällde, och han spelade i reggaebandet Moving Roots. Kasettbandspelaren och några favoritband finns alltid med under klättringarna.

Förutom musiker fanns där också andra förebilder och andra mansideal att beundra och se upp till som bergsklättraren Reinhold Messner. Och Gunde Svan.
-Det är väl inte alla sidor som jag tycker om hos honom men jag beundrar hans målmedvetenhet. Under ett SM hoppade armen ur led och ändå fortsätte han. Det visade på en oerhörd styrka och jag kände igen mig i honom.
Efter värnplikten som fallskärmsjägare på FJS i Karlsborg, fortsatte han att utbildade sig till officer med tanke på att det skulle ge honom tillfälle till träning inför bergsklättringen. Han hamnade på infanteriet I 12 i Eksjö, men det var inget som passade honom och han tog avsked från det militära för att kunna satsa fullt ut på sin bergsklättring. Tanken är att han ska kunna leva på klättringen som Messner.
-Det fanns inget utrymme för kreativitet och personlig utveckling. Det var stjärnor och pekpinnar som gällde.

Idag beundrar Göran Kropp människor som är ödmjuka. Han tycker att många av våra förebilder inte gjort något särskilt för att ha nått den positionen.
-Jag kanske slänger sten i glashus, men jag är trött på människor som ska något sorts ideal men det enda de gjort är att vara avvikande.
Konstnären Calle Öhrnemark talar Göran om som en varm och generös människa som han respekterar och ser upp till. De möttes när ett av Öhrnemarks konstverk, för övrigt världens högsta träskulptur, höll på att rasa och Göran fick i uppdrag att klättra upp och reparera den.
Göran blev också imponerad av Alf Svensson efter att ha hört honom hålla ett anförande om moral och etik i samhället.
-Jag är varken döpt eller konfirmerad men jag har funderat mycket över de här existentiella frågorna. Det har man tid med när man sitter på en cykel i ett halvår.
-Det kan nästan jämföras med en religiös känsla att stå där på toppen; men om jag ska tro vill jag ha bevis.

Själv är han ett mansideal för många och han känner ett stort ansvar inför den makt han har att kunna påverka andra människor, inte minst genom media. Genom sina föreläsningar runt om i landet vill han utifrån sina egna upplevelser inspirera andra människor och visa att det hänger på viljan.
-Jag begär inte att folk ska klättra upp till Mount Everest topp. Jag vill att de ska realisera sina mål och våga ta steget. Kan jag inspirera andra ta sig uppför sina egna små berg- nå sina egna mål är jag nöjd.
-Det är många som skriver till mig och berättar att de fått styrkan att ta tag i saker efter att de lyssnat på mig. En kvinna skrev att hon vågat ta steget och genomgå en svår operation, och en man som vågade ta tag i sitt liv för "man lever bara en gång".

Det är först på sitt sista och tredje försök som hans pojkdröm blir sann. Det är den 23 maj 1996. Mellan klockan 13.02 - 13.06 står Göran Kropp på världens topp; med ena foten i Tibet och den andra i Nepal. Men han är för trött och för rädd för att våga ta ut någon glädje i förskott. De flesta som har dött detta år har gjort det under sin klättring neråt.
-Det var nog först när jag var tillbaka i baslägret, i säkerhet som jag förstod att jag hade klarat det.
Han summerar prestationen vid att vinna på OS-guld och sätta nytt VM-rekord på en och samma gång.

Idag ett och ett halvt år senare är det en massmedial cirkus som snurrar kring honom. Det är föreläsningar, visningar av hans film och signerandet av den nya boken som gör att han ska kunna leva på sina äventyr. Mitt i allt kaos går Göran och längtar till ensamheten som han upplevde under cyklingen.
-Jag skulle aldrig klara av det annars. Det ska bli så fantastiskt skönt att få ge sig iväg - själv. Då ska jag fortsätta tankearbetet där jag slutade efter Himalaya.

Nästa projekt är redan igång. Om fem år ska han få njuta av tystnaden och ensamheten igen under sin färd till Antarktis. Dit ska han segla; han ska bara lära sig att segla först. Därefter ska han ta sig de 120 milen på skidor för att nå Sydpolen.
-Det här blir mitt sista större äventyr innan jag blir för gammal. Jag kommer givetvis att göra mindre äventyr men inte alls i den här storleksordningen.

Sen ska han söka sig djupt in i de småländska skogarna och hitta sitt lilla röda torp och få många barn. Väldigt många barn ska det vara.
-Det ska fullkomligt krylla av dem! säger Göran och skrattar gott.
Och vem vet om det inte blir så också - det är en målmedveten man denne Göran Kropp.

text och foto: INA LARSSON
illustration: HENRIK LANGE