Fetma

En tungt vägande sjukdom

 

Övervikt och fetma är två folkhälsoproblem som blir allt vanligare. Något fler män än kvinnor verkar vara överviktiga, men fler kvinnor än män är mycket överviktiga eller feta.
Övervikt och fetma är klassrelaterade problem och vanligare i socioekonomiskt svaga grupper och bland invandrare. Övervikt och fetma ökar risken för många andra sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdom, diabetes, muskuloskeletala besvär och vissa cancertyper. Med hög grad av sannolikhet beror befolkningens sakta men säkert ökande vikt huvudsakligen på brist på motion och ett allt för stillasittande liv. Fetma är ett handikapp som medför mycket stort lidande speciellt för kvinnor och väcker olust hos omgivningen snarare än medlidande.

Eftersom fetma är så vanligt måste problemet angripas brett och utanför specialistenheterna.
Stora summor satsas i kommunerna på idrottsverksamhet som huvudsakligen kommer de redan aktiva till del. Stora folkhälsovinster kan göras genom omprioteringar av resurser från elitidrott till mängdidrott. Speciella satsningar måste göras för att få inaktiva att röra sig mer.
Gymnastikämnet i skolan måste utökas. Tidigare förekom gymnastik dagligen på schemat och det vore önskvärt med en ordning där nuvarande gymnastiklektioner kompletteras med lågintensiv motion varje dag i skolans regi.

Matens betydelse
Att mat, i synnerhet hög konsumtion av fett och socker i kombination med ett stillasittande liv kan leda till övervikt och fetma, är ett känt faktum för de allra flesta. Förhållandet till maten är därför ofta kluvet: "Maten och ätandet är mycket mer än näring och överlevnad, de är på många sätt centrala i våra liv och vårt samhälle". Maten har en känslomässig laddning som få andra inslag i vår vardag. Mat är också förknippat med kultur och traditioner vilket innebär att mat är makt, åtmintone är det min åsikt.

Hur äter kvinnor? Hur äter män?
Det finns gott om skillnader mellan kvinnors och mäns syn på mat och matvanor. Män äter gärna flera mål om dagen med kraftig, lagad mat, som kötträtter och husmanskost. Kvinnor däremot äter ofta hellre lättare mat, mer grönsaker och kanske ett mål med t.ex. yoghurt och fil. Det är okänt om detta har biologiska orsaker, om det beror på det slanka skönhetsidealet eller både och. Kvinnor anpassar sig dock ofta till vad mannen vill ha och avstår från egna önskemål vid gemensamma måltider. Enligt Eva Callmer, nutritionist vid Centrum för Tillämpad Näringslära på Huddinge sjukhus äter kvinnor oftare kaffe och kaka, mer smörgåsar och har fler "enstaka intag" jämfört med män. Hon konstaterar också att kvinnor visserligen äter fler måltider, men färre lagade, jämfört med män.

Är överviktens fördelning på kroppen av betydelse?
Per Björntorp, professor i medicin, Göteborgs universitet, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, poängterar att kroppens totala fettmassa som riskfaktor är av mindre betydelse än fördelningen av fettet. Om en onormalt stor proportion av fettet är koncentrerat till bukdepåerna ("äppelfetma") hos män eller kvinnor ökar risken för att utveckla hjärtkärlsjukdom, stroke och typ-2-diabetes. Är fettet däremot koncentrerat till säteregionen ("päronfetma") är hälsoriskerna mindre eller saknas helt. Enligt SCB var andelen kvinnor med övervikt/fetma 48,9% bland kvinnliga lantbrukare år 1988/89. För övrigt står övervikten i direkt proportion till respektive socioekonomisk grupp: Ej facklärda arbetare: 41,3%, facklärda arbetare: 35,3%, lägre tjänstemän: 32,2%, tjänstemän på mellannivå: 30,5%, högre tjänstemän: 27,3%. En liknade trend finns för män.

Hur möts personer med fetma?
Enligt undersökningar besväras inte alla alla av sin övervikt. Men fler kvinnor, 42% mot 32% bland männen, rapporterar att de har besvär av övervikten. Enligt en studie i Göteborg har personer med fetma en sämre psykisk hälsa än många andra med kronisk sjukdom, såsom reumatiker, de som överlevt cancersjukdom och ryggmärgsskadade. Också enligt denna studie mår överviktiga kvinnor sämre än överviktiga män.

Hur bemöts överviktiga?
Flera (anglosaxiska) studier visat att redan små barn har starkt negativa attityder till överviktiga barn. Exempelvis beskrev 6-åringar som fick se silhuetter av överviktiga barn att dessa var "lata, smutsiga, dumma, fula och lögnaktiga". När barnen blir äldre har de svårt att bli antagna i prestigefyllda skolor, erhålla attraktiva arbeten, att få samma lön som normalviktiga för samma arbete och att bli respektfullt behandlade av sin läkare. Stigmatiseringen riktar sig dels mot själva kroppsfånget och dels mot personens dåliga karaktär som visar sig i problem med att kontrollera vikten.

Minskat tobaksbruk
Rökstopp kan vara en delförklaring till den viktuppgång som skett bland befolkningen s stort under senare år. Enligt Alicja Kuskowska-Wolk finns ett samband mellan rökstopp och övervikt, som är belagt i en amerikansk studie. Men naturligtvis överväger andra hälsomässiga fördelar i samband med rökstopp.

Fetma i barndomen
Att övervikt som barn skulle vara en stor riskfaktor för att utveckla övervikt som vuxen är inte belagt. Tvärtom är det konstaterat att av alla överviktiga spädbarn har 80-95% normalvikt i skolåldern och bland överviktiga 7-åringar är endast 10% överviktiga som vuxna. Bland 14-åringar med övervikt har 30% denna status som vuxen.

Var kan man få hjälp
Det finns i Sverige idag två riktigt bra och välkända organisationer mot övervikt, dessa är Friskis & Svettis och ViktVäktarna. Friskis & Svettis finns på många ställen runt om i landet och deras metod går ut på att träna aktivt och sedan ta ansvar för den egna hälsan.

ViktVäktarna däremot riktar mer in sig på speciella viktreduceringsmetoder som går ut på att få överviktiga att gå ner i vikt och att sedan bibehålla sin normalvikt. Bland annat med hjälp av en strikt reglerad kosthållning. En kraftigt överviktig person kan inte gå ner i vikt enbart genom att röra sig mer. Energiåtgången vid den typ av motion som kan bedrivas av feta personer är obetydligt högre än energiåtgången vid vila. Kostförändringar med minskning av kaloriandel fett i kosten och ökning av andelen sammansatta kolhydrater och regelbunden måltidsordning krävs. Motion bör trots det alltid ingå i ett viktnedgångsprogram eftersom regelbunden motion ökar sannolikheten för bestående viktförändring vid ändrad kostordning. Att behandla fetma kan ses som ett förebyggande av fetmans följdsjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, diabetes, vissa cancerformer, rörelseorganens sjukdomar och psykisk sjukdom.

Vill du veta mer om fetma kan du bege dig till Studenternas hus, filmsalen den 24 april kl 19-21 då det kommer att visas en film baserad på Stephan Rössners pjäs"Isterbuk och päronstjärt". Efter filmen kommer professor Per Björntorp att föreläsa om kardiovaskulär prevention.

text: JOHAN SELINDH

Lästips:
Lena Ekenvall, Tove Rinnan, Regina Winzer
Kvinnors övervikt och fetma
Stockholms läns kvinnohälsorapport



 

KOMMENTAR
INKOM 7 DEC 1997

Jag har skummat igenom er artikel om fetma och noterar att ni endast berör den enkla varianten, den som fixar sig med att äta lite mindre och motionera hos Friskis och Svettis.

Det är i och för sig inte så dåligt, men vi som har s.k. grav eller sjuklig fetma är inte hjälpta av Viktväktarna och Friskis och Svettis. Det finns några sjukhus som behandlar grav fetma:
Riksförsäkringsverketes sjukhus i Tranås och Nynäshamn,
Röda Korsets sjukhus i Stockholm,
Samariterhemmets sjukhus i Uppsala.

Mer info om oss hittar du på http://www.overvikt.se

Lars Åhman, ordf. för Överviktigas Riksförbund



 

 Synpunkter? Skriv till oss! | Till Angeredsgymnasiet
Innehåll