BLODIGA BÖDLAR ELLER VANLIGA TJÄNSTEMÄN? | |
Bilden av en blodig bödel som avskyddes av alla är nog inte riktigt sann.De som sökte jobbet var helt vanliga Svenssons. Ulf Andersson är historikern som ägnat mycket tid åt
forskningen kring västra Sveriges skarprättare.De var ett stort
område dessa länstjänstemän verkade i. Förutom
Göteborg och Bohuslän omfattade det även Skaraborg och Hallands
län. ANLAGSTEST FÖR SKARPRÄTTARE Vad behövde en skarprättare för kvalifikationer? Enligt Ulf fanns det inga riktigt fastställda krav. Från Stockholm finns det en skildring av en provhuggning som en presumtiv skarprättare utför. Testet utfördes i en human anda. Det var ingen stackars sate som fick lägga sig ner utan en trästock fick föreställa hals.Efter testet mättes avståndet mellan huggen. Närmare än så kom man aldrig ett objektivt test. STRAFFETS SUBLIMA PSYKOLOGI - Straffet vid upprepade brott kunde var något så sublimt som en psykologisk skärpning av straffet. Normalt sett var det profossen som hanterade spöknippena eller piskan vid mindre grova brott. Skärpningen innebar att nu kunde det vara skarprättaren som fick slå. Ett av de mer kända exemplen på detta var kungamördaren Anckarström. Han blev piskad av bödelns dräng, förklarar Ulf. Ett svårt straff för en adelsmannen på den tiden hedern var ett viktigt begrepp. FALSKA PAPPER Skarprättarens vanligaste verktyg var yxan. Hängning var ett
ovanligt straff. Men en typ av brottslingar undkom aldrig repet. -Falskmyntare
och sedelförfalskare hängdes alltid. Till straffet hörde
också att brottslingen fördes till Stockholm. Där skulle
brottslingen dö utanför Riksbankens kontor, menar Ulf. text:BJÖRN ZETTERLING
|