Poppig vetenskap
		Men den får hård kritik

Fler och fler läser populärvetenskapliga böcker och tidskrifter. Förlagen är glada. Journalisterna är glada. Men det finns kritiker. Professor Sven Öhman vid Uppsala universitet menar att det inte är möjligt att överföra vetenskapliga rön från akademiskt språk till ett vardagligt utan att ordens mening går förlorad. Ingemar Myhrberg, chefredaktör för Natur & Vetenskap, är av en annan åsikt. "Dumbommar", är hans dom över populärvetenskapens kritiker.

I sin kritik av populärvetenskapen tar Sven Öhman, professor i fonetik vid Uppsala universitet, sin utgångspunkt i språket. Han menar att en läsare inte kan få en verklig förståelse av ett vetenskapligt ord om han inte vet hur ordet används i det praktiska, vetenskapliga arbetet. - Den intresserade allmänheten får studera frågorna, räkna talen och göra laborationerna om den vill förstå forskningen. Det är bara genom praktisk erfarenhet som man kan förstå. I görandet har det vetenskapliga språket sin plats, säger han. Många har kritiserat Öhman för denna inställning och menat att den är elitistisk. Men han värjer sig mot kritiken. - Jag kan hålla med om att det är en forskarelit som står i spetsen för den vetenskapliga utvecklingen. Och detta sammanhänger naturligtvis med att de problem som vetenskapens frontlinje brottas med ofta är oerhört svåra. - Nu har väl ingen vare sig sagt eller menat att populärvetenskapen skulle syfta till att föra upp gemene man på vetenskapselitens nivå. Men mitt bekymmer med denna genre är att den på grund av klyftan mellan vetenskapligt och vanligt språk kan föra ner den vetenskapliga allmänbildningen på en alltför lågnivå. Allt fler läser Populärvetenskapliga böcker och tidskrifter läses av allt fler. Illustrerad Vetenskaps upplaga på över 140 000 tyder på att "den intresserade allmänheten" törstar efter kunskap paketerad på ett lättillgängligt sätt. Förutom Värld & Vetande och Forskning & Framsteg som hängt med in i nittiotalet, har också en rad nya tidskrifter tillkommit: Populär Vetenskap, nämnda Illustrerad Vetenskap, Teknik & Vetenskap och Vetenskap för alla. Natur & Vetenskap, som tidigare hette Populär Vetenskap, har en upplaga på drygt 30 000. Ingemar Myhrberg, chefredaktör, tycker det är bra med tanke på att tidningen bara existerat sedan 1993 och konkurrerar med väl inarbetade tidskrifter. - Vår uppgift som populärvetenskaplig tidskrift är att förklara teknik och vetenskap på ett intressant sätt så att folk i allmänhet förstår. Eftersom människor inte kan vara experter på allting försöker vi orientera dem så de får en bred bild av tekniken. Poppiga avarter Förenklingen är populärvetenskapens gissel och styrka. Huruvida det är möjligt eller ej att förenkla utan att meningen går förlorad är ofta vattendelaren som skiljer belackare och förespråkare. Ingemar Myhrberg tvekar inte att kalla kritikerna för "dumbommar". Enligt honom kan man inte förenkla tillräckligt mycket och just förenkling är hans tidnings uppgift. - Förenkling är all pedagogiks moder!, säger han övertygat. Det populärvetenskapliga området är emellertid brett och rymmer enligt Ingemar Myhrberg avarter. Han nämner Tor Nörretranders tvärvetenskapliga Märk Världen som ett exempel på "rena pekoralen". Boken har sålts i många tiotusentals exemplar i Danmark och Sverige. Dålig granskning Många kritiker menar att populärvetenskapliga skribenter är allt för flata i sin granskning av forskarvärlden. Att analys av forskningen saknas, att forskningsresultat rapporteras av storögt imponerade journalister och författare som inte insett sin granskande roll. Ingemar Myhrberg är självkritisk när det gäller Natur & Vetenskaps möjligheter att bedriva kritisk journalistik. Anledningen är resursbrist, något det skall bli ändring på. - Vi skall inte stå i givakt för vetenskapsmännen. Men det fordras resurser för att göra undersökande journalistik och de har vi inte, men vi är på god väg. Vi har gått från en journalist till åtta. Trots kritik menar Ingemar Myhrberg att de populärvetenskapliga tidskrifterna har framtiden för sig. - Förr var det trendigt att säga att man inte kunde något om teknik. Men i dag är kunskapen viktig inte minst för att kunna föra ett intelligent samtal på cocktailparties, intygar han. text: PER NILSSON ill: HENRIK LANGE Synpunkter? Skriv till oss! | Innehåll