I förfädernas

 

dammiga värld

"Det nya seklet hade grytt den nya tiden kommit. Men staden var ännu bara en förvuxen småstad. Mycket av idyll och lantligt liv levde kvar intill dånande fabriker och nybyggda affärspalats. Skutornas vita segel inhägnade vattnen. Skramlande kärror rullade över oändligt tomma torg, ekot av hästhovar dånade mellan husen vid ödsligt breda gator."

Per-Anders Fogelström bygger upp scenen i den tredje delen av Stockholmskrönikan, för tiden 1900-1925. Men det är Landsarkiven som står till tjänst med födelseböcker, husförhörslängder (kunskaper i katekesen), inflyttningslängder, vigselböcker, mantalslängder (gårdars storlek räknat i mantal), bouppteckningar med mera . Per-Anders Fogelström skapar sen resten, en del av vår svenska litteraturskatt.

 

En grupp av företrädesvis "äldre allmänhet" följde guiden in och ner i de annars stängda depåerna. I princip allt är allmän handling som går att läsa på mikrofilm men idag visades originalen.

Under källarvandringen fick vi veta att en svart och en vit fågelfjäder på brevet betyder expressbrev, transport dag och natt. För detta var innan frimärkenas tid. På nästa anhalt framkom att mögel är arkivariens stora fiende. Men en rejäl dos 70-procentig alkohol dödar de vilande svampsporerna, som annars tar fart igen med fukt och värme.

Mögel och slitande läsning på gamla dokument från 1600-talet och framåt är också nutida läsares fiende. Landsarkivet ska nämligen stå till tjänst för vetgiriga forskare såväl som allmänhet

Det innebär vård och restaurering av gamla böcker och det kan ta lång tid. En mantalslängd från 1703 för Skaraborgs län tog 18 månader att få i läsbart skick. Men Landsarkivet ska också inspektera olika arkiv, se till att de följer arkivlagen. Sammantaget innebär det en förenklad läsning och underlättad tillgänglighet, "offentlighetsprincipen blir mer än vackra ord".

Landsarkivet upprättar också arkiv som kan tänkas vara intressanta för framtida läsare. Därför är landsarkivet själva aktiva i att ragga upp intressanta dokument. Till exempelvis kompletta startlistor, målfoton med mera från friidrotts-VM i Göteborg.

Därför kommer det inte bara brev, mantalslängder och kyrkoböcker till Landsarkivet. Från havsfiskelaboratoriet i Lysekil kom också fiskfjäll och fiskars hörselsnäckor.

Det var släktforskning som den guidade gruppen var mest intresserad av och det kan som namnet antyder vara en hel vetenskap. Men det behöver egentligen inte vara så svårt. Landsarkivet har materialet men man måste lära sig att söka. Det kan löna sig att först leta på vinden efter material eller fråga ut gamla släktingen för att få fram upplysningar.

Guiden för dagen menade att "man sen enkelt lär sig fortsättningen på studiecirkel eller i en lika enkel som pedagogisk bok (Clemensson- "Släktforska! Steg för steg ").

Vissa uppgifter i arkiven är inte åtkomliga, i exempelvis domstols- och fängelsearkiv. Men annars kan man leta bland 60 000 hyllmeter. Bara i Göteborg.

 

text: MAGNUS MAGNUSSON


Synpunkter?Skriv till oss!