Ett språk förändras och utvecklas i en ständigt pågående process. Att ta in låneord i ett språk är ingen ny företeelse utan detta har skett sedan länge.
Det finns de som hävdar att svenskan skulle rensas på låneord.
-Var skulle vi sätta gränsen och hur långt tillbaka i tiden skulle vi gå? Det svenska språket består ju av så många låneord, säger Kerstin Norén, docent i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Den amerikanska påverkan är den dominerande idag, men hur länge den består beror främst på det ekonomiska inflytandet. Det har riktats kritik mot för att inte språkforskare ingriper och försöker hindra influensen utifrån.
- Språkforskare kan inte stoppa en språkutveckling, för var skall man dra gränsen? Det är inte heller en språkforskares uppgift, säger Kerstin Norén.

Genomslagskraften för ett nytt ord eller uttryck är olika beroende på vilken prestige det har. I regel tar det en generation som växer upp med ett uttryck, som till exempel "starta upp", innan det accepteras fullt ut. "Det kommer bli regn" är dock ett utryck som accepteras även av den äldre generationen.

Reklamen styr
Ungdomar påverkar inte det svenska språket med "sitt språk" utan det är först om deras ord plockas upp av vuxenvärlden som de får prestige. Även vetenskapsspråket påverkar i hög grad men det är främst reklambranschen som påverkar vårt språk.

Kerstin Norén menar att svenskan kommer att förändras men den kommer definitivt inte att försvinna. Orsaken till detta är att Sverige har varit befriat från krig och hot utifrån, vilket även inverkar på vår inställning till språket.
-Ett ohotat språk som svenskan påverkas mycket av influenser utifrån. Det som kan ses som hotfullt för ett språk, är om det tappar ett användningsområde. Vissa utbildningar i ekonomi sker exempelvis helt på engelska idag.

Svenskan är inte rädd för att använda nya ord eller böjningar. Detta hänger samman med att vi lever i ett demokratiskt samhälle där talspråk accepteras mer. Det är till exempel inte främmande för oss att ha TV-hallåor med dialekt.

Ordtävlingar
Någon utarmning av språket ser inte Kerstin Norén. Utvecklingen är istället den att människor kan fler och fler ord idag.
-Vi lever i ett mer och mer komplicerat samhälle där skolgången är längre och där alltfler har tillgång till information.
Länder som Norge, Finland och Island värnar aktivt om det egna språket för att minska inflödet av låneord. På Island är det därför vanligt med tävlingar för att skapa nya isländska ord istället för amerikanska.
Även Svenska Akademien har haft en tävling för att få fram ett svenskt ord för "free-style" och det segrande bidraget blev "bärspelare".
-Hur många anväder det idag?
En vändning kan skönjas när alltfler läser svenska på universiteten utomlands. Indirekt kan kanske detta få svenskar att att bli mer stolta över sitt språk och vilja bevara det.

text: INA LARSSON


   Synpunkter?Skriv gärna!